Så förbereder du dig för kris

På grund av att klimatet förändras kommer översvämningar att bli vanligare. När en översvämning sker kan det leda till allvarliga problem för både människor och samhället.

Förbered dig för en översvämning

• Rensa brunnar, lövsilar och hängrännor ofta.
• Försök förstå var det finns risk att vatten kan komma in i ditt hem eller fastighet. Exempelvis källare, lågt liggande brunnar, fönster och ingångar.
• Överväg att skaffa en dränkbar pump för att kunna tömma vatten från källaren.
• Ställ inte elektriska apparater och värdefulla saker på golvet i källaren.
• Ta reda på vad din hemförsäkring täcker vid en översvämning.
• Fotografera ditt hem och dina värdesaker, för att kunna visa för försäkringsbolag.

När en översvämning närmar sig

• I din egen fastighet kan du till exempel täppa igen golvbrunnar och toaletter med ett örngott eller liknande, fyllt med sand och jord.
• Lågt liggande fönster och ingångar kan skyddas genom skyddsvallar av sand och jord.
• Flytta din bil till en högre plats där vatten inte kan samlas.

Gör så här om det blir översvämning

• Stäng av strömmen på huvudströmbrytaren.
• Kör inte bil genom ett översvämmat området.
• Gå eller spring inte genom ett översvämmat område.
• Om översvämningen gör att du inte kan lämna ditt hem, försök att ta dig till en plats högt upp där du kan bli hämtad av räddningspersonal.

Kartor som visar var det finns risk att det blir översvämningar vid extrema regn och höga nivåer i sjöar, vattendrag och hav

Fler tips och råd om översvämningar (rtog.se)

Till följd av att den globala medeltemperaturen ökar ändras klimatet som vi är vana vid. Vi står till exempel inför mildare och blötare vintrar, längre perioder av torka, längre växtsäsong och sannolikt även fler tillfällen med extremt väder, som värmeböljor. En värmebölja är när dygnets högsta temperatur är minst 25 ℃ åtminstone fem dygn på raken. Höga temperaturer en längre tid kan innebära hälsorisker.

Värmebölja och hälsa

I Sverige där vi generellt har haft det svalare, påverkas vi i större grad negativt av värmeböljor än vad andra på varmare platser i världen gör. När temperaturen utomhus ligger på minst 26°C tre dagar i följd ökar hälsorisken bland befolkningen påtagligt.

Så här skriver Folkhälsomyndigheten om hur kroppen påverkas av värme:

Värme gör att de ytliga blodkärlen vidgas och svettningen ökar. Om man inte hinner få i sig tillräckligt med vätska för att kompensera ökad svettning blir blodet mer koncentrerat och risken för blodpropp ökar. Om hjärtat inte klarar de ökade kraven på pumpförmåga kan det resultera i en allvarlig hjärtsvikt.

Värmerelaterade dödsfall hos äldre beror oftast på cirkulationsrubbningar. Ibland kan huvudvärk och illamående vara tecken på början till värmeslag. Värmeslag kan vara livshotande. Vid värmeslag är kroppstemperaturen över 40 °C och andra symtom kan vara kräkningar, synstörningar, yrsel, förvirring och snabb puls. Se till att snabbt komma till en sval plats, dricka och att svalka kroppen. Vid värmeutmattning och värmeslag ska inte febernedsättande tas, det kan förvärra tillståndet.

Om du tillhör en riskgrupp bör du vara extra försiktig när det är varmt. Äldre, kroniskt sjuka personer med funktionsnedsättning, små barn, gravida och personer som tar viss medicin är riskgrupper.

Råd vid värmebölja

Håll koll på inomhustemperaturen

Om temperaturen stiger till 26 °C och håller sig där minst tre dagar på raken ökar risken för hälsoproblem.

Se till att dricka vatten

Försök dricka även om du inte är törstig. Att äta vätskerik mat, som grönsaker och frukt, kan vara ett annat sätt att få i sig vätska. Personer i din närhet kan behöva hjälp med att få i sig vatten.

Skapa en sval miljö

Genom att dra för gardiner eller dra ner persienner kan du få en svalare inomhusmiljö. Tänk även på att stänga fönster när det är varmare ute än inne, och vädra gärna på natten när det är svalt. Försök vistas i en sval utemiljö om du har en i närheten.

Ordna svalka

En kall dusch ger svalka. Använd löst sittande kläder, gärna i naturmaterial, och lägg en blöt handduk runt nacken om det behövs.

Ta det lugnt

Försök att inte träna eller anstränga dig under dygnets varmaste timmar.

Förvara läkemedel rätt

Om ditt läkemedel är temperaturkänsligt finns information om förvaring på förpackningen eller i bipacksedeln.

Var uppmärksam på ditt mående

En högre kroppstemperatur, puls eller andningsfrekvens kan vara varningssignaler på att du håller på att bli för varm. Yrsel och onormal trötthet är två andra tecken. Muntorrhet och minskad urinmängd kan vara tecken på vätskebrist. Om du tar något läkemedel, till exempel vätskedrivande, kan dosen behöva justeras. Kontakta sjukvården för specifika råd kring just din eller dina närståendes hälsa.

Följ SMHI:s värmevarningar

SMHI varnar om höga temperaturer när temperaturen förväntas hålla sig på minst 26 °C tre dagar i följd. Om värmeböljan blir värre kan de utfärda gul eller orange varning. SMHI sprider varningar via smhi.se, appen SMHI Väder samt Sveriges Radio P1 och P4.

Värmeböljor och eld

Om det redan är torrt i naturen ökar värmeböljor risken för brand. Därför är det viktigt att vara försiktig om du ska elda eller grilla, detta gäller även om det inte råder eldningsförbud.

Broschyrer för utskrift

Har du förberett dig för ett förändrat klimat (Åtvidabergs kommun) pdf, 1 MB.

När det blir för varmt – råd till dig, dina vänner och anhöriga vid värmebölja (Folkhälsomyndigheten) pdf, 4 MB.

Väder, olyckor, strömavbrott och andra störningar kan påverka vårt dricksvatten. Ha därför alltid dricksvatten sparat hemma, gärna i frysen.

Vid avbrott eller störningar i vårt dricksvatten ska du följa råden från Åtvidabergs kommun. Vid större vattenavbrott ställs nödvattentankar ut. Var och när dessa ställs ut beror på störningens omfattning.

Förbered dig på avbrott eller problem med dricksvattnet

• En vuxen person behöver ungefär 3 liter vatten per dygn. Det innebär att en vuxen person behöver ungefär 14 stora PET-flaskor med vatten för att klara sig i en vecka.
• Skaffa dunkar med tappkran och hinkar med lock för att kunna hämta och ha vatten i.
• Fyll dunkar eller PET-flaskor med vatten och förvara dem svalt och mörkt. Kom ihåg att lagrat vatten bör bytas regelbundet.
• Fyll tomma PET-flaskor med vatten och lägg i frysen, då håller sig vattnet färskt och flaskorna fungerar som kylklampar vid strömavbrott. Fyll inte flaskorna ända upp till kanten. Lämna lite utrymme, annars kan de spricka i frysen.
• Se över möjligheten att koka vatten. Lagrat vatten med osäker kvalitet och vissa föroreningar kan kokas bort innan vattnet används för mat och dryck. Koka alltid vattnet först om du är osäker.
• Förbered vatten till husdjuren också.

Håll dig uppdaterad med information om avbrottet eller problemet via atvidaberg.se samt via Sveriges Radio P4 Östergötland.

Vid vissa industrier, fabriker och liknande platser kan en olycka orsaka allvarliga skador på människor och miljö. Dessa företag och de ansvariga som arbetar där har hårda krav på säkerheten.

På platser där man hanterar farliga ämnen är kraven på säkerhet och förberedelser höga. En fabrik kan till exempel behöva köpa in speciell utrustning för att minskar risken för utsläpp av farliga ämnen. Det kan också vara så att fabriken behöver bygga vallar som hindrar spill och utsläpp från att förgifta eller förorena naturen. Ett annat exempel på extra hög säkerhet och förberedelser kan vara att en fabrik ha en egen räddningsgrupp, som hjälper till med räddning och skyddar personalen vid en brand.

Var förberedd om ett farligt utsläpp skulle ske

• Ta reda på om du bor eller jobbar i närheten av en fabrik eller en plats som är klassad som ”farlig verksamhet”.

Gör så här om det sker ett utsläpp av farliga ämnen

• Ta reda på vad som har hänt och håll dig uppdaterad genom Viktigt meddelande till allmänheten (VMA) i radio, på TV och via 112-appen.
• Håll dig inomhus med stängda fönster och dörrar, undvik rök och gasmoln.
• Lyssna på Sveriges Radio P4 Östergötland för att få information om vad som sker och vad du behöver göra.
  

På Räddningstjänsten Östra Götalands webbsida kan du läsa mer om farliga verksamheter som omfattas av Sevesolagstiftningen:

Information om Seveso och farliga verksamheter (rtog.se)

Seveso och farliga verksamheter i Åtvidaberg (rtog.se)

Ett jordskred betyder att en jordmassa plötsligt börjar röra sig. När det händer finns det risk för att människor, byggnader och naturen skadas. Vägar, järnvägar, vattenverk och elledningar kan också påverkas och skadas av ras eller skred.

Ett jordskred sker ibland utan förvarning men händer ofta efter att det har regnat extra mycket, eller att något annat i eller på marken har förändrats nyligen. Vid enstaka platser där kvicklera förekommer är marken dessutom extra känslig för vibrationer.

Tecken på jordskred

Ras och skred sker ofta utan förvarning men innan dess kan det förekomma rörelser i marken. Som fastighetsägare är det alltid bra att vara uppmärksam på följande förändringar i marken.

• Nya sprickor eller sättningar i marken.
• Träd eller stolpar som börjar luta.
• Jordmassor i slänt som faller ner i vattendrag.

Vem ska jag kontakta?

• I en nödsituation kontakta 112.
• Vid en mindre brådskande situation, kontakta Räddningstjänsten Östra Götaland på 010-480 40 00. Räddningstjänsten kommer då med hjälp av en geoteknisk expert att undersöka platsen för att vidta rätt åtgärder.
• Vid upptäckt av nya sprickor eller förändringar i marken vid din fastighet eller där du befinner dig, lämna upplysningar till Åtvidabergs kommun 0120-830 00.
• Vid frågor kring hur kommunen arbetar förebyggande vid instabila eller osäkra markförhållanden, ring Åtvidabergs kommun 0120-830 00.

Förebyggande åtgärder

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, (MSB) är den myndighet som förser landets kommuner med kartor över bebyggda områden där det finns risk för ras, jordskred och slamströmmar. Inom Norrköpings kommun har MSB pekat ut att det finns ett tiotal områden där det finns behov av detaljerad utredning för att undersöka om det finns risk för jordskred.

Kommunen har upprättat en handlingsplan för dessa områden och planerar att göra markundersökningar för att ta reda på hur riskerna ser ut och kunna planera för vilka eventuella åtgärder som kan behövas.

Mer om jordskred och ras (msb.se)

Översiktlig stabilitetskartering finkorniga jordarter (msb.se)