Vi använder nödvändiga kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera. Om du tillåter alla kakor tillåter du även kakor som gör att webbplatsen fungerar bättre för dig som användare och kakor som gör att vi kan följa upp och förbättra webbplatsen. Du kan när du vill ändra vilka kakor du tillåter genom att klicka på "Hantera kakor" på sidan Kakor (cookies).
I september 2015 antog världens stats- och regeringschefer en ny utvecklingsagenda, Agenda 2030. Den består av 17 globala mål med 169 delmål för hållbar utveckling. Åtvidabergs kommun arbetar aktivt för att bidra till att vi tillsammans ska kunna nå de globala målen.
Världens ledare har genom Agenda 2030 förbundit sig till 17 globala mål för att uppnå fyra fantastiska saker till år 2030.
Det är den mest ambitiösa överenskommelsen för hållbar utveckling som världens ledare någonsin har antagit.
För att göra detta möjligt måste arbetet ske på alla nivåer i samhället och av alla aktörer. Från privatpersoner till offentliga organisationer, civilsamhället, nationer och privata företag.
De globala målen förenar världens länder och kräver att alla länder agerar både nationellt och globalt för att målen ska uppnås till 2030. Det är inte FN som ansvarar för målens genomförande, utan respektive land. Förändringar behöver ske lokalt för att effekter ska uppnås globalt. Det vi gör i Åtvidabergs kommun påverkar världen och det som händer i världen påverkar oss här i Åtvidaberg.
På 17 skyltar i Åtvidabergs tätort berättas om Agenda 2030 och de 17 globala målen för hållbar utveckling. Skyltarna berättar om hur kommunen arbetar med och berörs av målen. Här finns även information om "Good Life Goals" som är tips på hur varje person kan bidra till att uppfylla målen. Agenda 2030-stråket är cirka åtta kilometer men kan delas in i kortare rundor.
Stråket finansieras av Sida och är en del av kommunens arbete med Agenda 2030. Målet är att stråket ska öka kunskapen kring de globala målen för hållbar utveckling och Agenda 2030 hos kommunens invånare och besökare.
Fattigdom handlar inte bara om brist på ekonomiska medel och andra resurser utan även brist på frihet, makt, inflytande, hälsa, utbildning och fysisk säkerhet. Idag lever cirka 1,3 miljarder människor i någon form av fattigdom, hälften av dessa är barn.
Mål 1 handlar om att avskaffa fattigdom i alla dess former och ge alla människor i världen chans till ett värdigt och tryggt liv. Även om det är en lång väg kvar är vi på rätt väg, sedan 1990 har den extrema fattigdomen i världen halverats.
Ingen fattigdom är ett av de målen som Sverige har god chans att uppfylla. Delmål 1.2 handlar om att minst halvera fattigdomen enligt nationella definitioner. 2019 levde ca 2 % av Sverige befolkning av allvarlig materiell fattigdom enligt EU:s definition.
Arbetet med att minska fattigdomen i kommunen sker bland annat genom att kommunen ger stöd till människor att komma ur arbetslöshet och in i egenförsörjning. Det kan handla om stöd genom praktikplatser eller utbildning för att få arbetslivserfarenhet och kunskaper som krävs för att få en anställning.
Personer som lever på långvarigt ekonomiskt bistånd är en av indikatorerna för mål 1.2. Arbetssättet bidrar även till uppfyllelse av mål 8 genom att minska den del av befolkningen som varken arbetar eller studerar.
Hunger är den främsta dödsorsaken i världen och bristen på mat är vardag för ca 850 miljoner människor. Bristen på mat ger stora effekter på människors hälsa och möjlighet till utveckling. I Sverige har vi inte generellt brist på mat men det är viktigt att även här främja jordbruk som kan säkra tillgången till livsmedel. Skolmåltiden är ett viktigt mål mat och det är viktigt att kommunen levererar näringsrik och varierad mat som, tillsammans med den mat som serveras i hemmet, kan ligga till grund för en bra kosthållning genom livet.
Kommunens kostenhet lagar cirka 2400 måltider varje dag. Enheten levererar näringsrik och säker mat till kommunens verksamheter (delmål 2.1 och 2.2). Kostenheten har som målsättning att köpa in så mycket svensktillverkade livsmedel som möjligt för att minska miljöpåverkan och skapa förutsättningar för svenskt lantbruk (delmål 2.3 och 2.4). År 2022 var 73 procent av kostenhetens livsmedelsinköp svensktillverkat, vilket är högre än snittet för Sveriges kommuner som ligger på 65 procent.
Att skapa förutsättningar för en god och jämlik hälsa är ett viktigt uppdrag för kommunorganisationen och handlar om allt från hur eleverna har det i skolan, hur vi bedriver vård- och omsorgsarbete till hur samhället planeras.
Utegym, motionsspår och lekparker finns på flera platser i kommunen och uppmuntrar till fysisk aktivitet. Det i sin tur leder till minskat dödlighet av en rad icke smittsamma sjukdomar och främjar den psykiska hälsan och välbefinnandet (delmål 3.4).
Kommunen arbetar även förebyggande för att minska trafikolyckor, framför allt på kommunens eget vägnät men även genom att arbeta för att vägverket gör åtgärder på deras delar av vägnätet inom kommungränserna. (delmål 3.6)
Genom arbete i skolan och förebyggande folkhälsoarbete arbetar kommunen även med att förebygga drogmissbruk och skadlig alkoholbruk. En del i arbetet är att kommunen har rökfri arbetstid, vilket betyder att anställda i kommunen inte får röka under arbetstid. (delmål 3.5)
Kommunens förskolor arbetar enligt plan för en kemikaliesmart förskola för att minimera risken med kemikalier i barns vardag. Delmål 3.9 handlar just om att väsentligt minska antalet döds- och sjukdomsfall till följd av skadliga kemikalier.
Kommunen ansvarar för den största delen av utbildningssystemet. God Utbildning för alla är därmed ett mål som kommunen i allra högsta grad arbetar med. Skolans uppdrag styrs till stor del av nationella styrdokument och lagar. Utgångspunkter där är alla elevers rätt till en god utbildning i en trygg miljö.
Delmål 4.1 handlar om att alla barn ska fullborda en avgiftsfri och likvärdig grundskole- och gymnasieutbildning, den ska hålla en god kvalité och leda till relevanta och ändamålsenliga kunskaper. I Sverige har vi en avgiftsfri skola och en förskola som ger omvårdnad och förbereder barnen för att börja grundskolan. Kommunen arbetar med att skolan håller en god kvalité och att grundskolan och gymnasieutbildningen leder till relevanta och ändamålsenliga kunskaper. (delmål 4.1. och 4.2)
I skolan får eleverna lära sig om mänskliga rättigheter, jämställdhet, konsumtion och demokrati. Kunskaper som ger dem möjlighet att leva ett liv som bidrar till en hållbar utveckling (delmål 4.7).
Barn- och utbildningsförvaltningen i Åtvidaberg arbetar med en satsning som ska ge en ökad måluppfyllelse i skolan, #Tillsammans. Det bygger på måluppfyllelse genom kollegialt lärande i Åtvidabergs förskolor och skolor.
Sverige brukar beskrivas som ett av världens mest jämställda länder. Trots detta finns stora skillnader kvar i förutsättningarna för personer med olika kön, både i privatlivet och arbetslivet. Män tjänar mer än kvinnor och kvinnor har fortfarande ett större ansvar för hemmet än män.
Möjligheten att ha barnen på förskola gör att föräldrar kan arbeta och är en viktig offentlig tjänst som främjar delat ansvar för familjen och hushållet (delmål 5.4).
Enligt läroplanen ska förskolan medvetet främja alla barns lika rättigheter och möjligheter, oberoende könstillhörighet. Genom att redan i förskolan arbeta för jämställdhet arbetar kommunen för att på långsikt avskaffa diskriminering av kvinnor och flickor. (delmål 5.1)
Åtvidabergs kommun som arbetsgivare arbetar för att minska löneskillnaden mellan män och kvinnor och jämna ut könsfördelningen på kommunens arbetsplatser.
Tillgång till rent vatten och sanitet är en grundläggande förutsättning för att kunna förebygga många olika typer av sjukdomar och ohälsa. I Sverige har vi generellt bra tillgång till både vatten och avlopp och i Åtvidaberg har stora delar av hushållen tillgång till kommunalt vatten och avlopp. (delmål 6.1 och 6.2).
För att minimera påverkan på vattnet arbetar kommunen med att minska bräddningar av orenat avloppsvatten och att förbättra kvalitén på det renade avloppsvatten som släpps ut från reningsverken. (delmål 6.3)
Hushåll på landsbygden har ofta egen brunn och avloppsanläggning. För de hushållen är det viktigt att själva kontrollera vattenkvalitén och se till att avloppsanläggningen håller de reningskrav som finns. Miljökontoret arbetar med tillsyn av enskilda avlopp och inventerar varje år anläggningar runt om i kommunen för att kontrollera att de uppfyller reningskraven i lagstiftningen.
Via upphandling och avtal ser kommunen till att all el som köps in till kommunens fastigheter kommer från förnybara källor. På så sätt ökar efterfrågan på förnybar energi och bidrar till att öka andelen förnybar energi på den globala marknaden (delmål 7.2). Kommunen har idag ett par egna solcellsanläggningar på fastigheter och vid nybyggnation förbereds byggnaderna för solceller.
Delmål 7.3 handlar om att fördubbla den globala förbättringstakten vad gäller energieffektivitet. I kommunen sker ständigt energieffektiviseringar, i allt från att förbättra byggnader till att minimera våra transporter. Kommunen erbjuder även energi- och klimatrådgivning till privatpersoner och företag inom kommunen. Energi- och klimatrådgivningen är gratis och opartisk och kan hjälpa till med olika typer av råd för att minska energianvändningen eller ge information om förnybar el, till exempel via solceller.
På Facetten har ungdomsgymnasiet drygt 300 elever som går yrkes- och högskoleförberedande eller introduktionsprogram. Genom att erbjuda en bra gymnasieutbildning kan andelen ungdomar som varken studerar eller arbetar minska (delmål 8.6). Både ungdomsgymnasiet och vuxenutbildningen är en insats för att förbättra möjligheten till arbete och uppnå full och produktiv sysselsättning (delmål 8.5).
Åtvidabergs kommun är en stor arbetsgivare med cirka 950 anställda. Genom ett aktivt arbetsmiljöarbete främjas en trygg och säker arbetsmiljö för alla medarbetare (delmål 8.8). Kommunen arbetar för att minska arbetslösheten och få fler människor i sysselsättning och egen försörjning. Detta sker i samarbete med bland annat arbetsförmedlingen och näringslivet. En del av arbetet handlar om arbetsmarknadsinsatser för att komma närmre ett arbete, komma igång och få färska referenser, pröva sin arbetsförmåga eller stärka sin svenska. Detta kan kombineras med vuxenutbildning.
Kommunen arbetar för att bygga ut tillförlitlig, hållbar och motståndskraftig infrastruktur så som vatten och avloppsnät, det kommunala vägnätet och bredband (delmål 9.1).
Bredbandsutbyggnaden leder även till att fler får tillgång till informations- och kommunikationsteknik (förutsättning 9.C). Vid bokslutet 2023 hade drygt 90 procent av Åtvidabergs hushåll och företag tillgång till snabbt bredband.
Genom samverkan mellan kommunorganisation, näringsliv och andra aktörer kan insatser göras för att ställa om till effektivare resursanvändning och miljövänligare tekniker (delmål 9.4). Kommunen medverkar, genom den kommunala energi- och klimatrådgivningen, kontinuerligt i olika projekt som syftar till att erbjuda företag vägledning kring energieffektivisering och minskad klimatpåverkan, vilket samtidigt kan öka lönsamheten och konkurrenskraft.
Genom att stödja föreningslivet kan Åtvidabergs kommun bidra till att skapa bästa möjliga förutsättningar för invånare att utöva aktiviteter som bidrar till en varierande och innehållsrik fritid. En del av Åtvidabergs kommuns stöd utgörs av direkta bidrag, en annan del genom att tillhandahålla kommunala lokaler och anläggningar till idrott, kultur och annat. Genom gemensamt ansvar bidrar Åtvidabergs kommun och de ideella föreningarna till att skapa förutsättningar för goda uppväxtvillkor och en meningsfull fritid och delaktighet i det sociala livet för alla grupper i samhället. (delmål 10.2)
Under 2022 antog kommunstyrelsen nya funktionshinderpolitiska riktlinjer. Syftet med riktlinjerna är bland annat att främja jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhället för personer med funktionsnedsättning. Målet är att den enskilde får möjlighet att leva som andra och att Åtvidabergs kommun ska erbjuda personer med funktionsnedsättning stöd och service av god kvalitet som bygger på delaktighet, inflytande och respekt. De funktionshinderspolitiska riktlinjerna bidrar till att uppfylla delmål 10.3 om att säkerställa lika rättigheter för alla och utrota diskriminering samt delmål 10.2 om att främja social, ekonomisk och politisk inkludering.
Hållbara städer och samhällen är ett av målen där kommunen verkligen kan göra skillnad. Hur kommunen arbetar med samhällsplaneringen berör flera av delmålen, till exempel att se till att det finns fullgoda, säkra och ekonomiskt överkomliga bostäder för de som vill bo i kommunen (delmål 11.1). Även arbetet med att bevara och visa det kultur- och naturarv som finns i kommunen bidrar till att uppfylla målet (delmål 11.4).
Bland delmålen finns även mål om att minska städernas negativa miljöpåverkan per person genom att ägna särskild uppmärksamhet vid luftkvalité och hantering av avfall. I Åtvidaberg sker beräkningar på luftkvalitén varje år och luftkvalitén är generellt sett bra.
Genom kollektivtrafik och förbättring av vägnätet arbetar stat och kommun med att tillhandahålla tillgång till säkra, ekonomiskt överkomliga, tillgängliga och hållbara transportsystem till alla som är ett annat av delmålen under mål 11 (delmål 11.2).
Åtvidabergs kommun är en stor konsument av varor. Att ställa relevanta hållbarhetskrav i offentliga upphandlingar (delmål 12.7) är ett sätt att främja hållbara konsumtions- och produktionsmönster. Genom att offentliga verksamheter ställer krav kan näringslivet lättare göra omställningar till en mer hållbar konsumtion.
Kommunen arbetar med flera av delmålen under mål 12. Dels delmål 12.4 som handlar om en miljövänlig hantering av alla typer av avfall. Även om vi har en bit kvar till att få in allt avfall i cirkulära flöden har Sverige kommit långt i arbetet med att samla in och sortera vårt avfall. Kommunen arbetar förebyggande mot nedskräpning genom till exempel informationskampanjer och skräpplockardagar. I förskolorna ökas barns förståelse kring avfall och vikten av att kasta skräp på rätt ställe, vilket också bidrar till delmål 12.5 om att väsentligt minska mängden avfall genom att förebygga, minska, återanvända och återvinna avfall. Kommunen har en avfallsplan där huvudsyftet är att minska avfallet i hela kommunen.
Förutom att kommunen är ansvarig för avfallshanteringen från hushåll inom kommunen arbetar kommunorganisationen även med att minska det avfall som kommer från verksamheterna internt (delmål 12.5).
Mål 13 handlar främst om att vara förberedd och anpassa samhället till ett förändrat klimat. För att lyckas med klimatanpassningen är den biologiska mångfalden en viktig resurs. Vi kan få mycket gratis hjälp av naturen i klimatanpassningsarbetet. Det kan till exempel handla om att vi får svalka av skog och träd vid extrem värme eller att växtligheten kan hjälpa till att hantera vattenmassor vid skyfall (delmål 13.1).
Kommunen arbetar integrerat med klimatanpassning för att vara bättre rustade och förberedda vid extremväder och klimatförändringar (delmål 13.2). Exempel på det är hur dagvatten hanteras både vid nybyggnation och befintliga områden och även rutiner som finns för att minska riskerna för känsliga grupper vid värmeböljor.
Delmål 13.3 handlar om att öka kunskapen och kapaciteten för att hantera klimatförändringarna. Kommunen utbildar internt och genomför även informationsinsatser för att stärka invånarnas kunskap om klimatförändringar, dess effekter och hur vi arbetar för att minimera dessa.
Eftersom det finns andra avtal globalt och regionalt som hanterar hur världens länder ska arbeta för att minska klimatförändringarna tar mål 13 främst upp hur vi ska agera utifrån de klimatförändringar vi ser idag och som vi vet kommer att ske framåt.
Åtvidabergs kommun har inte någon havskust, därför handlar arbetet här främst om att hindra att föroreningar och skräp hamnar i vattensystemet och därmed förr eller senare når havet (delmål 14.1).
Det vatten som hamnar i dagvattensystemet går orenat ut till våra vattendrag och sedan tillslut till havet. Var därför alltid noga med att inte kasta skräp, fimpar eller spola ner kemikalier i dagvattenbrunnarna.
En sak att tänka på är att inte tvätta bilen på gatan, även om du använder miljömärkta rengöringsprodukter. Ställ istället bilen på en gräsbevuxen yta, då hindrar du skadliga föroreningar från att nå vattensystemet och mycket kan brytas ner i marken. Eller helst, tvätta bilen i en tvätthall med rening.
Genom kommunens myndighetsutövning och tillsyn enligt miljölagstiftningen ställs krav på företag och privatpersoner att minska föroreningar till vatten. Kommunen informerar även om hur kommuninvånarna kan minska sin påverkan på vattensystemen.
Naturen är alltid nära i Åtvidabergs kommun. Kommunen är känd för sina många vackra ekmiljöer. De gamla ekarna i landskapet rymmer en stor mångfald arter av växter och djur med alltifrån insekter och svampar till fladdermöss och kattugglor. Kommunen bjuder också på djupa, mer eller mindre orörda gammelskogar med tall och gran som också har mycket höga biologiska värden. Här finns även ett glittrande landskap med över 200 sjöar och många vattendrag av olika typer med ett rikt växt- och djurliv.
Delmålen under mål 15 visar på en rad områden att arbeta med, ett av dessa är att integrera ekosystem och biologisk mångfald i nationell och lokal förvaltning. I Åtvidaberg arbetar kommunen med att integrera ekosystemen och biologiska mångfaldens värden i samhällsplaneringen (delmål 15.1 och 15.9). Under 2022 antogs riktlinjer för arbetet med Ekosystemtjänster i Åtvidabergs kommun.
Fredliga och inkluderande samhällen är en förutsättning för att uppnå en hållbar utveckling och en grund i arbetet med Agenda2030. Målet handlar om att minska våldet i världen, att säkerställa att alla har en juridisk identitet, att minska korruption och mutor, att främja rättssäkerhet och tillgång till rättvisa.
Målet handlar även om att alla ska ha tillgång till information, vilket är något som ligger i uppdraget för Åtvidabergs bibliotek. Biblioteket har ett brett uppdrag och är till för alla. Det ska främja det demokratiska samhällets utveckling, bidra till kunskapsförmedling och till fri åsiktsbildning. Det ska också främja litteratur, kulturell verksamhet samt arbeta för intresset för bildning, upplysning och utbildning.
På biblioteket finns en allmän tillgång till information (delmål 16.10). Biblioteket och omkringliggande lokaler används som mötesplats, arena för medborgardialog och som vallokal. Här kan medborgarna få vägledning till olika samhällsfunktioner och hjälp med enklare ärenden och rådgivning.
Allt detta är viktiga delar i att få ett samhälle som är lyhört, inkluderande, deltagandebaserat och har ett representativt beslutsfattande (delmål 16.7). När medborgare kan få information och hjälp med vilka rättigheter de har främjar det även rättssäkerheten och tillgång till rättvisa (delmål 16.3).
Om Agenda 2030 ska bli verklighet måste förändring och arbete ske på alla nivåer i samhället. Mycket av arbetet sker på lokal nivå med kommunala initiativ och beslut. I Åtvidabergs kommunorganisation arbetas aktivt med Agenda 2030 och i kommunens vision anges att arbetet ska leda till en social-, miljömässig- och ekonomisk hållbar utveckling. Kommunens hållbarhetsarbete utgår från det hållbarhetsprogram som finns fastställt för kommunen.
Genom samverkan och partnerskap kan vi lära av varandra och utbyta kunskap och erfarenheter. Kommunen samverkar med lokala aktörer och ingår i nätverk med andra kommuner och myndigheter, både regionalt och nationellt (delmål 17.17). Ett exempel på det är att Åtvidabergs kommun är med i det regionala nätverket Glokala Östergötland där länets kommuner tillsammans med Länsstyrelsen i Östergötland och Region Östergötland samverkar och utbyter erfarenheter i genomförandet av Agenda 2030.
Det kan vara svårt att relatera till vad du som enskild person kan göra för att bidra till att uppnå de globala målen. Därför har FN tillsammans med en rad andra aktörer* arbetat fram 17 alternativa mål – The Good Life Goals.
The Good Life Goals ger tips på hur du som privatperson och medborgare kan bidra för att Agenda 2030 ska uppnås.
*Förändringsbyrån Futerra, Stockholm Environment Institute (SEI), the Institute for Global Environmental Strategies (IGES) och UN Environment, UNESCO och World Vusiness Council för Sustainable Development (WBCSD)
Senast uppdaterad