Upphandlingsstrateg
Franz Larsson
0120-830 11
franz.larsson@atvidaberg.se
Upphandlingar
Vi som kommun följer lagen om offentlig upphandling när vi köper varor, tjänster och entreprenader.
Kommunorganisationen lyder i de flesta fall under lagen om offentlig upphandling, LOU, men även lagen om upphandling inom försörjningssektorerna, LUF, tillämpas och då främst av Åtvidabergs Vatten AB.
I mer särskilda fall kan även Lagen om upphandling av koncessioner, LUK och Lagen om upphandling på försvars- och säkerhetsområdet, LUFS, tillämpas.
Syftet med upphandlingsreglerna är att få ut så mycket som möjligt av de offentliga medlen och dra nytta av konkurrensen på aktuell marknad för att göra så bra affärer som möjligt. Detta betyder inte alltid det lägsta nettopriset utan desto oftare - det bästa priset i förhållande till önskad kvalitet.
Upphandlingsregelverket syftar även till att ge leverantörer möjlighet att tävla på lika villkor.
Upphandlingsmyndigheten informerar utförligt om upphandlingsreglerna, se länk nedan på sidan.
Upphandlingslagens fem grundprinciper
Principen om likabehandling
Likabehandlingsprincipen innebär att leverantörer ska behandlas lika och exempelvis få samma information vid samma tillfälle och på samma sätt. Genom att Åtvidabergs kommunkoncerna använder ett fullt elektroniskt upphandlingssystem och strikt sköter all upphandlingskommunikation via systemet, blir det enkelt att efterleva denna princip.
Principen om ickediskriminering
Ickediskrimineringsprincipen innebär att det är förbjudet att diskriminera leverantörer på grund av nationalitet eller nationell ort. Upphandlarorganisationen får inte ställa krav som bara svenska leverantörer känner till eller kan klara av att uppfylla. Det gäller även om organisationen inte förväntar sig anbud av några utländska leverantörer. Lokala leverantörer får inte ges särskilda fördelar eller företräden.
Principen om öppenhet
Öppenhetsprincipen (transparensprincipen) innebär att en upphandlarorganisationen ska agera på ett öppet sätt. Det handlar exempelvis om att inte hemlighålla uppgifter om upphandlingen.
Upphandlingsdokumenten ska vara förutsebara, det vill säga
- klart och tydligt formulerade
- innehålla samtliga krav som ställs
- informera om hur utvärderingen kommer att genomföras.
På så sätt blir det tydligt för leverantörerna på vilka grunder kontrakt kommer att tilldelas. Principen syftar huvudsakligen till att garantera att det inte förekommer någon risk för favorisering eller godtycke från upphandlarorganisationen.
Proportionalitetsprincipen
Med principen om proportionalitet menas att kraven, kriterierna och villkoren i upphandlingen ska vara rimliga i förhållande till det som upphandlas. Kraven ska vara både lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet med upphandlingen. Om det finns flera alternativ bör upphandlarorganisationen det som är minst belastande för leverantörerna.
Principen om ömsesidigt erkännande
Principen om ömsesidigt erkännande innebär att bevis, så som intyg och certifikat, som har utfärdats av en medlemsstats behöriga myndigheter ska gälla också i övriga EU- och EES-länder.
Vad är direktupphandling?
Vid en direktupphandling finns inga formkrav på hur upphandlingen ska genomföras. Det gör direktupphandling till en enkel process utan krav på annonsering eller anbud i visst format. Den vanligaste situationen då direktupphandling används är om det som ska köpas har ett värde som understiger direktupphandlingsgränsen.
Det finns två olika direktupphandlingsgränser i LOU, som används av kommunen och Åtvidabergs Renhållning och i LUF, som används av Åtvidabergs Vatten.
En för samtliga varor, tjänster och byggentreprenader.
Gränsvärdet för LOU är i de fallen 700 000 SEK och LUF 1 200 000 SEK
En för sociala tjänster och andra särskilda tjänster.
Gränsvärdet för LOU är dessa fall 7 800 000 SEK och LUF 10 400 000 SEK
När får myndigheten direktupphandla?
- när avtal saknas och värdet understiger gränsvärdet för direktupphandling.
- när inga, eller endast olämpliga anbudsansökningar eller anbud lämnats i en upphandling.
- vid synnerlig brådska eller synnerliga skäl.
- när det som ska upphandlas endast kan tillhandahållas av en viss leverantör på grund av tekniska skäl, att det utgör en unik konstnärlig prestation eller om det skyddas av ensamrätt.
Vad är ett dynamiskt inköpssystem?
Till skillnad från ett ramavtal så är ett dynamiskt inköpssystem (DIS) öppet för nya leverantörer att ansluta sig till under hela systemets giltighetstid, så länge de uppfyller kvalificeringskraven. Det finns ingen skyldighet för leverantörerna i ett dynamiskt inköpssystem att lämna anbud på en enskild anbudsinbjudan. Antagna leverantörer kan även lämna systemet under tiden, exempelvis om de vill jobba med andra affärer.
För att ha chansen att delta i upphandling av ramavtal måste anbudsgivaren lämna anbud under en begränsad tid ofta 30 dagar, vart fjärde år. Men i ett DIS ansöker man alltså om deltagande när man vill.
Det finns ingen förbestämd gräns för hur lång giltighetstid ett dynamiskt inköpssystem får ha utan det är upp till den upphandlande organisationen att själv bestämma en lämplig giltighetstid för systemet.
I ett normalt ramavtal är giltighetstiden maximalt fyra år i LOU och åtta år i LUF om ramavtalet har upphandlats enligt reglerna som gäller för upphandling över tröskelvärdet och som inte avser sociala tjänster och andra särskilda tjänster.
DIS ökar möjligheterna för nystartade, små- och medelstora företag samt lokala leverantörer att konkurrera om kontrakt över tid.
DIS | Ramavtal | |
---|---|---|
Löptid | Så länge myndigheten önskar | Max 4 år över tröskelvärdet (LOU) och max 8 år (LUF) |
Tid att ansluta | Öppet under hela löptiden | Normalt 30 dagar inför varje ramavtalsperiod |
Möjlighet att hoppa av | Öppet under hela löptiden | Ingen möjlighet |
Förfrågansbegränsning | Behovsanpassad | Strikt enligt ramavtalet |
Upphandlingstermer
Anbud | Bindande svar (jmf. offert) från anbudsgivaren på myndighetens upphandlingsdokument. |
Anbudsgivare | Företaget som lämnar anbud. Kallas även leverantör, entreprenör eller utförare. |
Anbudssekretess | Anbud och information som lämnas till upphandlarorganisationen i en upphandling, omfattas av absolut sekretess. Sekretess gäller enligt huvudregeln till dess alla anbud eller erbjudanden offentliggörs eller beslut om leverantör och anbud fattats eller ärendet dessförinnan har slutförts (19 kap. 3 § OSL). |
Anbudstid | Tiden från det att upphandlingen annonseras till och med sista dag att lämna anbud. |
Anbudsutvärdering | Kallas även bara "utvärdering" och är den bedömning av vilket/vilka kvalificerade anbud som ska antas utifrån vald tilldelningsgrund |
Annons | Annonseringens syfte är att skapa transparens och konkurrens genom att publikt och kostnadsfritt tillgängliggöra den på internet. |
Ansökan | Leverantören svarar med en ansökan om att ex. delta i ett DIS. |
Ansökningsinbjudan | Annonseringen av ett DIS med tillhörande upphandlingsdokument |
Avrop | Tilldelning av kontrakt från ett ramavtal. Kallas även beställning från ramavtal. |
Avtal | Se avsnittet "Kontrakt". |
Avtalsspärr | Tidsfristen efter att tilldelningsbeslut skickats, som pågår i tio hela dagar utöver dagen då beslutet skickas. Myndigheten får inte teckna avtal innan tidsfristen löpt ut. Avtalsspärren syftar till att ge leverantörer möjligheter att begära överprövning. |
Behovsanalys | Förberedelse inför en upphandling i syfte att identifiera myndighetens behov. |
Beställare | Vanlig benämning på upphandlande myndighet eller enhet, d.v.s. köparen. |
Blandade kontrakt | Kontrakt som avser både varor och tjänster. Bedömning av vilka regler som ska gälla görs enligt den så kallade överviktsprincipen. |
Byggentreprenadkontrakt | Kontrakt som bl.a. avser utförande eller både utförande och projektering av ett byggnadsverk. |
Byggkoncession | Se avsnittet "koncession". |
Byggnadsverk | Det samlade resultatet av bygg- och anläggningsarbeten, om resultatet självständigt kan fullgöra en teknisk eller ekonomisk funktion, se 1 kap. 10 § LOU samt 1 kap. 9 § LUF. |
CPV-kod | CPV är den gemensamma terminologin vid offentlig upphandling för att underlätta sökning och definition av en vara eller tjänst. CPV betyder Common Procurement Vocabulary och kallas även för CPV-nomenklatur”. |
Direktupphandling | Ett inköp utan krav på att upphandlarorganisationen ska annonsera publikt. |
DIS | Förkortning för "Dynamiskt inköpssystem" som är en form av löpande affärsmöjligheter inom ett visst område, där alla vid var tid, ingående deltagare ges chansen att svara på varje enskild upphandling inom DISet (anbudsinbjudan) under DISets giltighetstid. I ett dynamiskt inköpssystem ansöker leverantören om att bli antagen och får därefter anbudsförfrågningar löpande från kommunen. |
Dynamiskt inköpssystem | Se "DIS" i avsnittet ovan. |
Efterannons | Ej att förväxla med tilldelningsbeslut! |
Entreprenadform | Endast aktuellt inom entreprenadupphandling! Huvudsakligen används följande två entreprenadformer. Totalentreprenad
|
ESPD (egenförsäkran) | Egenförsäkran är ett standardiserat dokument som kan medfölja vissa upphandlingsdokument och utgör ett preliminärt bevis för att en leverantör uppfyller kvalificeringskraven och därför inte ska uteslutas. |
Elektronisk auktion | E-auktion är en avslutande delprocess av en anbudsutvärdering för att låta anbudsgivare presentera nya priser eller nya värden för vissa delar av anbuden. |
Frivillig uteslutning | En leverantör får uteslutas från att delta i en offentlig upphandling om leverantören åsidosatt vissa skyldigheter, exempelvis miljö-, social- eller arbetsrättsliga, se 13 kap. 1-3 §§ LOU samt 13 kap. 1-4 §§ LUF. |
Fördelningsnyckel | Fördelningsnyckel kallas de objektiva villkoren för kontraktstilldelning som finns i ramavtal med flera leverantörer och som har samtliga villkor fastställda för tilldelning av kontrakt. Exempel på fördelningsnycklar är rangordning, turordning eller den enskildes behov (ofta kallad särskild fördelningsnyckel). |
Förhandlat förfarande med föregående annonsering | Ett förfarande där upphandlarorganisationen bjuder in utvalda leverantörer och förhandlar om kontraktsvillkoren med en eller flera av dem. |
Förhandlat förfarande utan föregående annonsering | En variant av direktupphandling som vanligen används efter en upphandling som inte lett till kontraktstilldelning, se 6 kap. 12-19 §§ LOU samt 6 kap. 5-12 §§ LUF. |
Förhandsannons | Meddelande i europadatabsen TED med information om de upphandlingar som upphandlande myndighet/enhet planerat för de kommande tolv månaderna. Förhandsannonsering kan förkorta tidsfristerna för att lämna anbud. |
Förhandsinsyn | En frivillig publik annons om att den upphandlande myndighet/enheten avser att tilldela kontrakt utan föregående annonserat upphandlingsförfarande. Avtalsspärr på 10 dagar inträder och ett kontrakt kan efter den tidens utgång inte förklaras ogiltigt av domstol |
Förnyad konkurrensutsättning | En avropstyp som riktas till de leverantörer som ingår i ett ramavtal som innehåller denna förutsättning. Dessa får då en inbjudan att lämna avropssvar på det specifika avropet inom ramavtalet. |
Försörjningssektorerna | Upphandlarorganisationer som bedriver verksamhet inom områdena vatten, energi-, transport- och posttjänster. Exempelvis Åtvidabergs Vatten AB. Dessa organisationer omfattas av LUF, Lag (2016:1146) om upphandling inom försörjningssektorerna. |
Grundläggande EU-rättsliga principer | Kallas även de fem grundprinciperna och utgörs av likabehandling, icke-diskriminering, proportionalitet, öppenhet samt principen om ömsesidigt erkännande. |
Gränsvärden för direktupphandling | Det finns två olika direktupphandlingsgränser i både LOU, som används av kommunen och Åtvidabergs Renhållning och i LUF, som används av Åtvidabergs Vatten. och... den för sociala tjänster och andra särskilda tjänster där gränsvärdet för LOU är 7 800 000 SEK och för LUF 10 400 000 SEK. |
Individuell rapport | En sammanfattning över upphandlingens genomförande och resultat. SKickas i princip alltid till anbudsgivare tillsammans med tilldelningsbeslutet. |
Klassiska sektorn | Statliga och kommunala myndigheter och offentligt styrda organ som inte bedriver någon av de verksamheter som hör till försörjningssektorerna. Exempelvis Åtvidabergs kommun och Åtvidabergs Renhållning AB. Klassiska sektorn omfattas av LOU, Lag (2016:1145) om offentlig upphandling. |
Kommersiella villkor | De avtalsvillkor som reglerar kontraktsrättsliga förhållanden under avtalstiden. |
Koncession | Koncessioner utmärks dels av att verksamhetsrisken övertas av leverantören, dels av att ersättningen för arbetet eller tjänsten består helt eller delvis av rätten att använda föremålet för koncessionen. Uppdelning sker i tjänstekoncession och byggkoncession. En tjänstekoncession kan exempelvis innebära att en kommun för sina invånare tillhandahåller badhusverksamhet eller en bowlinghall genom en koncession i stället för att driva den i egen regi. En byggkoncession kan exempelvis bestå av en rätt att ta ut avgifter från användarna vid byggandet av en bro eller ett badhus. Med användare avses i det här exemplet alla fordonsförare som nyttjar bron eller de som badar i badhuset. |
Konkurrenspräglad dialog | Ett upphandlingsförfarande som varje leverantör kan begära att få delta i och där den upphandlande myndigheten för en dialog med de anbudssökande som har bjudits in att delta i förfarandet. |
Kontrakt | Ett skriftligt avtal som ingås mellan en eller flera upphandlande myndigheter och en eller flera leverantörer och avser leverans av varor, tillhandahållande av tjänster eller utförande av byggentreprenad. |
Krav | Delas upp i kvalificeringskrav som knyter an till krav på anbud och anbudsgivare (leverantörskvalificering) och obligatoriska krav som knyter an till upphandlingsföremålet (kravspecifikation). |
Kravspecifikation | Beskrivning av föremålet för upphandlingen, det vill säga de obligatoriska krav på tjänst eller produkt. Kan utformas med hänvisning till standarder eller som funktions- eller egenskapskrav. |
Kvalificering | Den del av anbudsprövningen (eller ansökningsprövningen) där upphandlarorganisationen kontrollerar att anbuden och de leverantörer som lämnat anbud uppfyller de s.k. kvalificeringskrav som ställs i upphandlingen. Syftet är att bedöma om leverantören har tillräcklig förmåga att leverera den vara, utföra den tjänst eller genomföra de byggnadsentreprenadsarbeten som upphandlingen avser. |
Livscykelkostnader | Kallas även LCC. Kostnaderna under livscykeln för den vara, tjänst eller byggentreprenad som ska anskaffas. Livscykelkostnad används ibland som tilldelningskriterium. |
LOU | Lag (2016:1145) om offentlig upphandling. Den lag som reglerar upphandlingar för upphandlande myndigheter i klassiska sektorn. |
LUF | Lag (2016:1146) om upphandling inom försörjningssektorerna. |
LUFS | Lag (2011:1029) om upphandling på försvars- och säkerhetsområdet. |
LUK | Lag (2016:1147) om upphandling av koncessioner. |
Oacceptabelt anbud | Oacceptabla anbud anses i synnerhet vara de som inte uppfyller kvalificeringskraven samt de vars pris överskrider den budget som beslutats och dokumenterats av den upphandlande myndigheten innan upphandlingsförfarandet inleds. |
Obligatorisk uteslutning | En leverantör ska uteslutas från att delta i en offentlig upphandling om myndigheten får kännedom om att leverantören är dömt för vissa brott. Se 13 kap. LOU samt LUF. |
Offentligt styrda organ | Sådana juridiska personer som tillgodoser behov i det allmännas intresse under vissa förutsättningar. Offentligt styrda organ jämställs med upphandlande myndigheter, som ex. Åtvidabergs kommun. Offentliga organisationer som upphandlar enligt LOU tillhör klassisk sektor och kallas upphandlande myndigheter. |
Ogiltigförklaring av avtal | Avtal som ingåtts efter en otillåten direktupphandling eller i strid mot förbud mot att ingå avtal (avtalsspärr, förlängd avtalsspärr, interimistiskt beslut, och avtal innan tilldelningsbeslut har meddelats) kan under vissa förutsättningar förklaras civilrättsligt ogiltigt av allmän förvaltningsdomstol efter ansökan av leverantör. |
Ogiltigt anbud | Ogiltiga anbud är sådana som exempelvis - inte stämmer överens med upphandlingsdokumenten - som inkommit för sent - anbud där det finns bevis för hemligt samförstånd eller korruption -anbud som upphandlarorganisationen funnit onormalt låga. |
Olämpligt anbud | Ett anbud är olämpligt om det är irrelevant för kontraktet och därför uppenbart inte utan väsentliga förändringar kan tillgodose den upphandlande myndighetens behov och krav enligt upphandlingsdokumenten. |
Onormalt lågt anbud | Om ett anbud verkar vara onormalt lågt så ska den upphandlande myndigheten begära att leverantören förklarar det låga priset eller kostnaden. Myndigheten ska förkasta anbudet om leverantören inte på ett tillfredsställande sätt har förklarat det låga priset eller kostnaden. En upphandlande myndighet ska också förkasta en leverantörs anbud om den finner att det onormalt låga priset beror på att anbudet inte stämmer överens med tillämpliga miljö-, social- eller arbetsrättsliga skyldigheter. |
Option | En möjlighet att förlänga eller ändra omfattningen av ett kontrakt och ska anges i upphandlingsdokumenten och i kontraktet. |
Otillåten direktupphandling | Ingående av avtal med en leverantör utan föregående annonsering, trots att avtalet rätteligen skulle ha föregåtts av ett annonserat förfarande. |
Projekttävling | En tävling om arkitekttjänster eller andra tjänster, som syftar till att upphandlande myndighet/enhet erhåller en ritning eller projektbeskrivning som en jury utsett till vinnande bidrag. |
PUB-avtal | Ett personuppgiftsbiträdesavtal behövs när ett personuppgiftsbiträde behandlar personuppgifter för en personuppgiftsansvarigs räkning. Innan personuppgiftsbiträdesavtal tecknas behöver det alltså vara klarlagt att det förhållande som ska regleras verkligen innebär att någon part behandlar personuppgifter och gör för den andra partens räkning. Personuppgiftsansvarig: Den som bestämmer ändamål och medlen för behandlingen av personuppgifter, knutna till huvudavtalet. |
Ramavtal | Ett avtal som ingås mellan en eller flera upphandlande myndigheter och en eller flera leverantörer i syfte att fastställa villkoren för senare tilldelning av kontrakt (avrop) under en given tidsperiod. Normalt är maxtiden för ett ramavtal fyra år enligt LOU och åtta år enligt LUF. |
Rangordning | Avrop från ett ramavtal kan ske enligt en given rangrdning. Rangordningen är fastställd i ramavtalet, men kan förändras under ramavtalstiden i händelse av att ingående ramavtalsleverantörer förändras eller enligt andra särskilda ramavtalsvillkor. |
Rättsmedel | Ett samlingsbegrepp för de möjligheter till domstolsprövning (överprövning, skadestånd och upphandlingsskadeavgift) som finns enligt upphandlingslagstiftningen. |
Selektivt förfarande | Annonserat upphandlingsförfarande där alla leverantörer kan ansöka om att få delta, och den upphandlande myndigheten bjuder in vissa leverantörer som får lämna anbud. |
Skadestånd | Ersättning till leverantörer som lidit skada på grund av att en upphandlande myndighet/enhet har brutit mot upphandlingsreglerna. Ansökan ska ske till allmän domstol inom ett år från det att avtal har slutits eller att avtalet har förklarats ogiltigt genom ett avgörande som har vunnit laga kraft. |
Sociala tjänster och andra särskilda tjänster | Dessa tjänster bedöms ha ett begränsat gränsöverskridande intresse och lämplighet för leverantörer från andra länder inom EU. De EU-direktiv som de svenska upphandlingslagarna bygger på ställer därför endast upp ett fåtal regler avseende dessa tjänster. Exempelvis: I bilaga 2 i lagen om offentlig upphandling anges samtliga tjänster som omfattas. |
Särskild fördelningsnyckel | En variant för kontraktstilldelning via ramavtal, som används för att tillgodose det enskilda specifika behovet, ofta individens. |
TED | Förkortningen står för Tenders Electronic Daily. EU:s databas för upphandlingsannonser där värdet av upphandling överskrider tröskelvärdena. |
Tidsfrister | Typiska tidsfrister i upphandlingssammanhang är exempelvis: - sista dag att ställa frågor - anbudstidens utgång - anbudens giltighet |
Tilldelningsbeslut | Upphandlarorganisationens beslut om att tilldela ett kontrakt eller sluta ramavtal och skälen för beslutet. Tilldelningsbeslut skickas alltid till alla anbudsgivare. Tilldelningsbeslutet skickas i princip alltid tillsammans med en individuell rapport, varpå avtalsspärren inträder. |
Tilldelningskriterier | De kriterier som användas för att utvärdera det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet inför tilldelning av kontrakt. Kan även kallas utvärderingskriterier. |
Tjänstekoncession | Se avsnittet "koncession". |
Tröskelvärden | Förväxla ej med "Gränsvärde för direktupphandling". Tröskelvärdet avgör om en upphandling ska genomföras enligt de direktivstyrda reglerna (över tröskelvärdet) eller reglerna i 19 kap. LOU (under tröskelvärdet). Tröskelvärden fr.o.m. 1 januari 2024, visas här avrundade. LOU LUF |
Underleverantör | Underleverantör är sådant företag som anlitas av avtalsleverantören för att direkt medverka till fullgörande av kontraktet OBS, förväxla ej med "Åberopande av annans kapacitet". |
Upphandlande enhet | Organisation (verksamhet) som omfattas av LUF och bedriver verksamhet inom något av områdena energi, vatten, transporter eller posttjänster med stöd av särskild rättighet eller ensamrätt. |
Upphandlande myndighet | Organisation som omfattas av LOU. Statliga och kommunala myndigheter, såsom beslutande församlingar i kommuner och landsting och vissa offentligt styrda organ (t.ex. flertalet kommunala och en del statliga bolag). Även sammanslutningar av en eller flera upphandlande myndigheter eller ett eller flera offentligt styrda organ. |
Upphandling | I de flesta fall menas offentlig upphandling, jämfört med en upphandling av ett privat bolag. Med offentlig upphandling avses de åtgärder som vidtas av en upphandlarorganisatin i syfte att tilldela ett kontrakt eller att ingå ett ramavtal avseende varor, tjänster eller byggentreprenader. |
Upphandlingsform | Begrepp inom byggentreprenadupphandling. Upphandlingsformen är det sätt som beställaren väljer att skriva kontrakt på, med en eller flera entreprenörer. Upphandlingsformen reglerar vilket ansvar entreprenörerna har gentemot beställaren och även vilka ansvarsförhållanden som gäller mellan entreprenörerna. I en delad entreprenad har beställaren parallella avtal med flera entreprenörer och håller ofta själv i byggledningen, i en generalentreprenad upphandlas en enda entreprenör som sedan knyter underentreprenörer till sig. |
Upphandlingsdokument | Samlingsbegrepp för allt underlag för anbud i en upphandling. Kallades i gamla upphandlingslagen för förfrågningsunderlag. |
Upphandlingsskadeavgift | Sanktionsavgift som kan dömas ut av förvaltningsrätt efter ansökan av Konkurrensverket. Upphandlarorganisationer kan under vissa förutsättningar åläggas att betala en upphandlingsskadeavgift vid brott mot avtalsspärr och förlängd avtalsspärr samt vid otillåten direktupphandling. Avgiften kan uppgå till maximalt tio miljoner kronor och tillfaller staten. |
Upphandlingsvärde | Ett upphandlingsvärde ska uppskattas till det totala belopp som ska betalas i upphandlingen inklusive optionsperioder av avtalstid.. Under vissa omständigheter ska även andra upphandlingar räknas med vid uppskattningen av värdet |
Uteslutning | Se avsnittet Obligatorisk uteslutning. |
Varukontrakt | Ett kontrakt som avser köp, leasing, hyra eller hyrköp av en eller flera varor. Ett varukontrakt kan som ett underordnat inslag även omfatta kompletterande monterings- och installationsarbeten. |
Åberopande av kapacitet | Åberopande av annans kapacitet betyder att en leverantör får för ett visst kontrakt åberopa andra företags kapacitet för att uppfylla kvalificeringskrav som avser ekonomisk och finansiell ställning eller teknisk och yrkesmässig kapacitet. När kapaciteten gäller utbildnings- och yrkeskvalifikationer får leverantören dock endast åberopa ett annat företags kapacitet om det företaget också kommer att utföra den tjänst eller byggentreprenad för vilken kapaciteten krävs. Första stycket gäller oavsett den rättsliga arten av förbindelserna mellan leverantören och företagen. Det är leverantören som ska visa att den kommer att kunna förfoga över de nödvändiga resurserna när kontraktet ska fullgöras. OBS, förväxla ej med "Underleverantör". |
Ändring av kontrakt | Ett kontrakt eller ett ramavtal får ändras utan en ny upphandling om ändringen inte är väsentlig, se 17 kap. 8–16 §§ LOU samt 16 kap. 8-16 §§ LUF. |
Öppet förfarande | Ett annonserat upphandlingsförfarande där alla leverantörer får lämna anbud. Förhandling får inte ske. |
Överprövning av ett avtals giltighet | Efter ansökan av en leverantör kan allmän förvaltningsdomstol besluta att ett avtal mellan en upphandlande myndighet och leverantör är ogiltigt. |
Överprövning av upphandling | Prövning i allmän förvaltningsdomstol enligt LOU, LUF, LUFS eller LUK efter ansökan av leverantör som anser sig ha lidit skada eller kan komma att lida skada i en upphandling pga. överträdelse av upphandlingsreglerna eller grundläggande principer. |
Relaterad information
Länkar
- Upphandlingsmyndigheten Länk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.
- Lag (2016:1145) om offentlig upphandling Länk till annan webbplats.
- Lag (2016:1146) om upphandling inom försörjningssektorerna Länk till annan webbplats.
- Lag (2016:1147) om upphandling av koncessioner Länk till annan webbplats.
Senast uppdaterad