Naturvård
För att kommande generationer ska ha möjlighet att få uppleva kommunens fina natur är det viktigt att vi tar hand om den.
För kommunens naturvårdsarbete finns ett naturvårdsprogram som utgår från de nationella miljökvalitetsmålen. I naturvårdsprogrammet finns även information om kommunens natur samt beskrivningar av ett stor antal för naturvården värdefulla objekt.
Som underlag för kommunens naturvårds- och planarbete har två lokala naturvårdsprojekt utförts.
Kommunens arbete med biologisk mångfald
Åtvidabergs kommun arbetar för att förbättra förutsättningarna för pollinerare på tre platser i kommunen.
På tre gräsytor i Åtvidaberg, Grebo och Björsäter försöker Åtvidabergs kommun förbättra förutsättningarna för pollinerare. Pollinering är en förutsättning för en stor del av den mat vi får i oss, utan pollinerare skulle skördar av exempelvis jordgubbar, äpplen och annat frukt och grönt vara betydligt lägre.
Projektet är en del i kommunens arbete med att bevara och stärka den biologiska mångfalden. Biologisk mångfald innebär att det finns en stor variation i naturen, att vi har många olika slags naturtyper, livsmiljöer och arter med stor genetisk variation inom varje art. Begreppet biologisk mångfald omfattar allt i naturen – som ängar, skogar och sjöar samt allt liv som kan finnas inom dessa miljöer.
Kyrkängen, Björsäter
Åtgärder
För att förbättra förutsättningarna för blommande örter har den näringsrika grässvålen skrapats av på flera platser och istället har växter som är rika på nektar och planterats in. Det är arter såsom gullviva, ängsvädd, smörboll och mandelblom med flera. Dessutom har det såtts ut frön från många olika arter av växter som finns i svenska naturliga gräsmarker. Förhoppningen är att detta ska ge en rik blomning som ökar tillgången på pollen- och nektar.
I kanten av gräsytan finns en bädd av sand. Många arter av framförallt bin gräver ut sina bohålor i sand. Andra vill istället bosätta sig i rör av olika slag, bihotellet är en bra boplats för dem. Bina vill ha varma miljöer vid sina bon, därför ligger de här anordningarna i skogskanten där det finns mer vindskydd som kan skapa ett varmare mikroklimat.
Inventering
Under inventeringen 2022 hittades tio olika arter av bin och humlor. Alla är rätt så vanliga arter men det kanske inte är så många som känner till dem.
Haghumla och åkerhumla
Haghumla och åkerhumla har de flesta sett även om man inte vet att de heter just så.
Ängssmalbi
Ängssmalbi besöker många olika slags blommor, men den verkar ha en förkärlek för just ängsvädd.
Ängsgöbi
Ängsgökbiet spanar efter bon som byggs av ängssmalbi och när ängssmalbiet är ute och hämtar mat, passar ängsgökbiet på att lägga sitt ägg i ängssmalbiets håla. På så sätt slipper ängsgökbiet lägga kraft på att själv samla mat till sin avkomma.
Blåklocksbi och småsovarbi
Två arter av bin som behöver olika arter av blåklockor i sin närhet.
Slaggängen, Åtvidaberg
Det här området har förändrats mycket under årens lopp då det ligger centralt i anslutning till järnvägen och det gamla industriområdet Åssa. Äldre kartor visar att området nyttjades som industrimark där bland annat sågverket var verksamt på delar av området under 70-talet. En väg var även dragen rakt över området och fram till 1950-talet löpte delar av en bäck genom områdets västra del.
Åtgärder
Efter att den nya dragningen av Sunnebovägen genomfördes i början av 2000-talet har området sköts som gräsmatta. Här är det däremot en väldigt mager jordmån vilket gjort att det inte blivit någon tät och välmående gräsmatta, vilket gett tillfälle för många örter att etablera sig. Det gör att det idag finns en bra förekomst av olika örter som ger näring åt pollinerare.
Istället för att sköta området som gräsmatta har skötseln lagts om för att efterlikna ängsskötsel, det vill säga endast en slagning av gräset under sensommaren eller hösten. Gräset tas bort för att inte lägga sig som ett täcke över örterna. Nu får örterna möjlighet att komma upp i blom under hela sommaren, vilket är viktigt för pollinerarna.
I kanten av gräsytan finns en bädd av sand. Många arter av framförallt bin gräver ut sina bohålor i sand. Andra vill istället bosätta sig i rör av olika slag, bihotellet är en bra boplats för dem. Bina vill ha varma miljöer vid sina bon, därför ligger de här anordningarna i kanten där det finns mer vindskydd som kan skapa ett varmare mikroklimat.
Inventering
Under inventeringen 2022 hittades 15 arter av bin och humlor. De flesta är rätt så vanliga arter men även en riktig raritet hittades, dvärgsandbiet.
Dvärgbi
Dvärgsandbiet är rödlistad som sårbar av Artdatabanken och finns endast noterad på ett drygt tiotal platser i Sverige, troligtvis finns den på många fler platser än vad som är känt. Dvärgsandbiet tycker om solvarma torrbackar där växterna bockrot eller strätta finns inom något tiotal meter från boområdet. Bona grävs ut i sanden.
Småfibbelbi
Vid inventeringen påträffades även småfibbelbi, en art som signalerar att det kan finnas höga naturvärden i området. Även småfibbelbiet behöver sand för att gräva ut sina bon. Småfibblebiet är beroende av olika arter av fibblor.
Jordhumla
Här finns också de vanliga arterna ljus och mörk jordhumla. Båda arterna vaknar tidigt på våren och besöker gärna sälg under våren för att börja bygga upp sina samhällen men de nyttjar en lång rad av olika blommor. Båda arterna har dessutom korta tungor vilket gör att de väljer blommor efter hur långt ned nektarn finns i dem. Den mörka jordhumlan har utvecklat strategin att bita hål i blommor där nektarn ligger långt ned.
Mårsängen, Grebo
Enligt Häradskartan från andra halvan av 1800-talet var denna plats en öppen, trädfri utmark. Det kan tyda på att marken användes för slåtter och betesmark. På en karta från 1950-talet hade platsen blivit åkermark. Åkerbruket verkar ha fortsatt under lång tid, därefter har marken endast skötts som gräsmark med slagning ett par gånger per år. Gräsmarken domineras av bredbladigt gräs och örter som trivs när det finns mycket näringsämnen i marken. När det finns mycket näringsämnen blir förekomsten av blommande örter låg.
Åtgärder
För att förbättra förutsättningarna för blommande örter har den näringsrika grässvålen skrapats av på flera platser och istället har växter som är rika på nektar, och pollen och hör till våra svenska naturliga gräsmarker, planterats in. Det är arter såsom gullviva, ängsvädd, smörboll och mandelblom med flera. Dessutom har det såtts ut frön från många olika arter av växter som finns i svenska naturliga gräsmarker. Tillsammans hoppas vi att detta ska ge en rik blomning som ökar pollen- och nektartillgången för pollinerare.
I kanten av gräsytan finns en bädd av sand. Många arter av framförallt bin gräver ut sina bon i sand. Andra vill istället bosätta sig i rör av olika slag, bihotellet är en bra boplats för dem. Bina vill ha varma miljöer vid sina bon, därför ligger de här anordningarna i skogskanten där det finns mer vindskydd som kan skapa ett varmare mikroklimat.
Inventering
Under inventeringen 2022 hittades åtta olika arter av bin och humlor. Alla är rätt så vanliga arter men det kanske inte är så många som känner till dem.
Ängshumla
Här hittades den mycket vanliga ängshumlan. Ängshumlan är viktig för oss människor då den gärna besöker blommor av olika bär såsom blåbär, lingon och hallon. Den påträffas också ofta i trädgårdar där den besöker krusbär och vinbär.
Citronbi
Här finns också tre arter av citronbin, pärlcitronbi, småcitronbi och ängscitronbi. Namnet citronbi har de eftersom alla arter är mer eller mindre gula i ansiktet. Dessa arter bygger sina bon i gångar i ved efter skalbaggar eller i ihåliga strån av olika örter.
Småblodbi
Småblodbi, som också hittades här, är en boparasit. Den lägger sina ägg i samma bohåla som olika arter av smalbi. Småblodbiet spanar efter bon som byggs av smalbin och när smalbiet är ute och hämtar mat till matförrådet som läggs tillsammans med ägget, så passar småblodbiet på att lägga sitt ägg i smalbiets håla. På så sätt slipper småblodbiet lägga kraft på att själv samla mat till sin avkomma. I och med att småblodbiet finns här vet vi att även någon art av smalbi finns i närområdet även om ingen sådan art hittades vid inventeringen.
Inventering av pollinerare
För att få reda på vilka arter av bin och humlor som finns på platserna genomfördes en inventering sommaren 2022. Med hjälp av inventeringen av bin och humlor kan vi om några år få ett kvitto på om de genomförda åtgärderna för att underlätta förutsättningarna för pollinerare har gett ett bra resultat. En ny inventering kommer visa om antalet individer och arter av bin och humlor har ökat.
Artrikedom
Artrikedom är ett av flera mått på mångfald. Biologisk mångfald är ett övergripande mål för hela kommunens miljöpolitik. Biologisk mångfald är ett vidare begrepp än enbart artrikedom. Med biologisk mångfald menas variationen bland levande organismer i alla miljöer. Det handlar om ett helhetsgrepp på den levande miljön.
Eklandskapet
Åtvidabergs kommun har ett särskilt ansvar för den del av Östergötlands eklandskap som sträcker sig genom vår kommun och dess invånare. Det finns en stor biologisk mångfald i dagens eklandskap men inte tillräcklig mängd gamla och ihåliga träd såsom det gjort under tusentals år. Det är viktigt att det finns träd av olika ålder som successivt kan fungera som arvtagare till de mycket värdefulla gamla träden. Här nämns tre arter från några olika naturtyper inom eklandskapet, vilka får representera även andra arter knutna till dessa livsmiljöer.
Läderbaggen
Läderbaggen är Östergötlands landskapsinsekt, en skalbagge som är starkt beroende av ihåliga ädellövträd, främst ek. Läderbaggen får därför representera flera hotade skalbaggar som kommunen har särskilt ansvar för i eklandskapet. Läderbaggen var ursprungligen spridd över större delen av Europa, men arten har minskat kraftigt och i stora delar av nordvästra Europa är den förmodligen utrotad. Läderbaggen finns på flera ställen i och omkring Åtvidabergs tätort men har även som fullvuxen skalbagge påträffats vid Åtvids-Torp, Ekhult (Björsäter) och vid Hägerstad Slott.
Dårgräsfjärilen
Dårgräsfjärilen flyger i halvöppen lövskog som har ett buskskikt av hassel på frisk mark. Den kan flyga i riklig mängd från slutet av juni till slutet av juli. Arten är endast känd från två områden i Sverige, Östergötlands eklandskap samt på Gotland. I Åtvidaberg förekommer dårgräsfjäril i Grebotrakten bort mot Björsäter. Ett huvudsakligt hot mot dårgräsfjärilen är igenväxning men även för kraftig röjning och avverkning.
Trumgräshoppan
Trumgräshoppan är en kraftig gräshoppa med vallmoröda flygvingar. Den lever på torra solexponerade platser med ljung. Arten är på kraftig tillbakagång i hela landet. I Åtvidabergs kommun finns den rapporterad från fem områden; Storkestorp, Härstorp, Lilla Sarpebo, Eksätter (Värna) och på marker mellan Sjöberga och Vitvassa. Igenväxning eller skogsplantering utgör det största hotet mot trumgräshoppan.
Vardagslandskapet
Det finns betydande värden i det som kan benämnas vardagslandskapet. Lite förenklat menas då det landskap som människan dagligen lever och verkar i, där jord- och skogsbruk och andra näringar bedrivs och där olika samhällsfunktioner som exempelvis vägar och tätorter ingår.
Vardagslandskapet utgör utan tvivel basen för att kunna bevara en rik mångfald av arter och värdefulla natur- och kulturmiljöer. Därför värnar Åtvidabergs kommun om småbiotoper och spridningskorridorer i vardagslandskapet så att arter som är beroende av de värdefulla områdena kan förflytta sig mellan dem. Exempelvis låter kommunen ibland avverkade träd stå kvar som högstubbar även inne i samhället.
Faunadepåer
Ett urval av stockar från avverkade träd lämnas på platsen eller flyttas till faunadepåer (upplag av döda träd för naturvårdsändamål). Åtvidabergs kommun har faunadepåer på flera olika platser på kommunens fastigheter. Det kan röra sig om enstaka stockar eller högar med ris till att omfatta ett stort antal stockar och ris på mer undanskymda platser. Död ved gynnar insekter och skapar förutsättningar för att kunna bevara många av dessa. Vid anläggning och plantering väljer vi att blanda växter så de tillsammans ger blomning under en lång tid vilket gynnar våra pollinerande insekter. På kommunens fastigheter finns även flera gräsmarker som sköts som äng, det vill säga att örterna släpps upp för att blomma och sprida sina frön innan gräset slås och avlägsnas.
Senast uppdaterad