Vi använder nödvändiga kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera. Om du tillåter alla kakor tillåter du även kakor som gör att webbplatsen fungerar bättre för dig som användare och kakor som gör att vi kan följa upp och förbättra webbplatsen. Du kan när du vill ändra vilka kakor du tillåter genom att klicka på "Hantera kakor" på sidan Kakor (cookies).
Åtvidabergs kommun har högt ställda mål när det gäller ekonomin. Syftet att stärka kommunens ekonomiska ställning för att vi långsiktigt ska kunna erbjuda god kommunal service till nästa generation.
I kommunallagen står det att kommuner ska ha god ekonomisk hushållning i sin verksamhet. Ekonomisk hushållning kan ses i två dimensioner; att hushålla i tiden och över tiden. Det vill säga att väga ekonomi mot verksamhet på kort sikt, samt att väga verksamhetens behov nu mot verksamhetens behov på längre sikt. Om man under ett år förbrukar mer pengar än man får in, innebär det att det blir kommande generationer som måste betala för denna överkonsumtion, vilket missgynnar en hållbar ekonomisk utveckling.
God ekonomisk hushållning i Åtvidabergs kommun innebär planering och hantering av kommunens verksamheter och ekonomi så att kommunen långsiktigt har förmåga till kommunal service på en riksgenomsnittlig nivå.
Ovanstående innebär att politik och förvaltning på ett modigt men ansvarsfullt sätt ska hushålla med de resurser kommunen har, så att kommunen som helhet - nu och i framtiden - kan skapa tillväxt och god kommunal service.
Åtvidabergs kommuns främsta inkomstkälla är kommunalskatten, det vill säga den inkomstskatt som medborgarna betalar varje månad av sin lön. Kommunens totala skatteintäkt beror på skattesatsens nivå och skatteunderlagets storlek. Nuvararande skattesats i Åtvidabergs kommun är 22,39 kronor per beskattningsbar hundralapp.
Kommunen får även statliga bidrag från staten. Hur mycket bidrag Åtvivdabergs kommun får beror på hur många som bor i kommunen. Desto fler invånare som bor i kommunen, desto större statligt bidrag får kommunen.
Mellan kommunerna finns också ett fördelningssystem som ska jämna ut strukturellt betingade kostnadsskillnader mellan landets kommuner. Alltså skillnader som beror på exempelvis antal barn, befolkningstäthet i kommunen, utbildningsnivå. De kommuner som har relativt sett ogynnsamma strukturella förhållanden får ett bidrag medan de kommuner som har en relativt sett gynnsam struktur får betala en avgift från sina skatteinkomster. Totalt sett tar bidragen och avgifterna i kostnadsutjämningen ut varandra mellan kommunerna.
Åtvidabergs kommun tar också ut avgifter för vissa tjänster som de tillhandahåller, som exempelvis förskola, äldreomsorg, renhållning, vatten och avlopp. Kommunen erhåller också den kommunala fastighetsavgiften.
Varje verksamhetsår planeras i en budget och verksamhetsplan. Den planen presenterar hur kommunens samlade resurser ska prioriteras mellan olika nämnder och verksamheter samt kommande års ekonomi, mål och verksamhet.
Budget och verksamhetsplanen följs sedan upp i delårsrapporter och i årsredovisningen. Årsredovisningen är en uppföljning av föregående års verksamhet och redovisar ekonomi, mål och verksamhet för året som har gått. Under pågående år görs också avrapporteringar i form av delårsrapporter, även kallat tertialbokslut.
Senast uppdaterad