Vi använder nödvändiga kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera. Om du tillåter alla kakor tillåter du även kakor som gör att webbplatsen fungerar bättre för dig som användare och kakor som gör att vi kan följa upp och förbättra webbplatsen. Du kan när du vill ändra vilka kakor du tillåter genom att klicka på "Hantera kakor" på sidan Kakor (cookies).
Kontaktcenter
0120-830 00
kontakt@atvidaberg.se
Öppettider
Måndag 8-16
Tisdag 8-16
Onsdag 8-16
Torsdag 8-18
Fredag 8-12
Lunchstängt 12-13
Röda dagar och helgdagar är kontaktcenter stängt. Dagen innan är det öppet 8-12.
Kulturmiljön är den miljö som påverkats och formats av människan. Genom dessa miljöer och byggnader synliggörs historien om människans liv. För att byggnader och miljöer med kulturhistoriska värden ska finnas kvar till nästa generation krävs det att alla tar sitt ansvar och bidrar till bevarandet av dessa miljöer och byggnader.
Åtvidabergs bruksmiljö är av stort social- och industrihistoriskt intresse och har vuxit fram runt de medeltida gruvorna. Enastående 1700-talsbyggnader som Stora Stallet, magasin, kalkugn och kruthus är tillsammans med den medeltida Gamla kyrkan och den nygotiska kyrkan från 1880-talet bakgrunden till att Åtvidaberg räknas som riksintresse. Här ingår även Adelsnäs herrgård med sitt orangeri.
Uknadalen speglar det samspel som fanns mellan bondesamhället och den tidiga industrin. Längs dalgången finns flera egenartade kulturmiljöer. Dessa är Forsaströms stång- och järnbruk med äldre bostadshus, magasin och vattenkvarn, Kvisterums Herrgård, Gärdserums nygotiska kyrka från 1850-talet samt Falerums samhälle med småskalig industriverksamhet längs Storån. Fornlämningar finns i området, till exempel en fornborg och gravfält. Detta visar på att dalgången var en viktig förhistorisk kommunikationsled. Uknadalen är även riksintresse för naturvården.
Långserums by är en oskiftad bymiljö. Byn har timmerhus som byggdes främst på 1750-talet och hundra år framåt. Längs med bygatan finns välbevarade ekonomibyggnader. Idag finns cirka 25 hus kvar. Den äldsta byggnaden är en loge från 1500-talet.
Att Mormorsgruvan finns med som riksintresse beror på dess gruvmiljöer med lämningar efter medeltida och senare tiders kopparbrytning. Det finns flera gruvor i området: huvudgruvan Mormorsgruvan, Haggruvan, Elzviksgruvan och Malmviksgruvan. Omfattade varphögar finns kvar och även en välbevarad bruksgata med bebyggelse från 1800-talet. På samma århundrade byggdes även Närstad gård. Det finns även våghus, lämningar efter stånggångar och "Fåfängans kanal", som ledde drivvatten fram till Malmviksgruvan.
Adelsnäs herrgård är ritad av Isak Gustaf Claesson åt Theodor Adelswärd. Herrgården i engelsk stil stod färdig år 1920 och familjen Adelswärd flyttade då in. Den engelska inspirationen ser man genom den oregelbundna planen och det intima sambandet med parken runt omkring. I parken finns ett orangeri från år 1860. Det användes för produktion av exotiska frukter och övervintring av växter. I anslutning till parken finns ett rundtempel med takmålningar av Pehr Hörberg, en av landets mest kända kyrkomålare. Takmålningarna är en allegori över bergshanteringen i Åtvidaberg. Baron Eric Göran Adelswärd lät bygga Templet år 1809 vid Bysjöns södra strand.
Borkhult är en industriell miljö som härstammar från 1700-talet. Kvar finns nu en bruksgata med arbetarbostäder och uthus från slutet av 1800-talet. I närheten av bruksgatan ligger bruksherrgården med en omgivande park. Herrgården uppfördes i början av 1800-talet. Borkhults järnbruk var igång åren 1725-1873. Det fanns även pappersbruk, kvarn, fördämningsanläggningar, såg med mera.
Vid gården Göthult ligger en 17 meter lång och 7 meter bred oval skeppssättning som är ovanlig i trakten. Den består av 15 resta stenar. Troligen är det en gravplats från vikingatid. På platsen har flera fornfynd gjorts, däribland dolkar, svärd och spjutspets. I närheten finns även runda och kvadratiska stensättningar. Lämningarna ligger på en rullstensås utmed en äldre vägsträckning. I dalen nedanför rinner en å mellan Stora och Lilla Bjän.
Röstensgubben som finns intill riksvägen söder om Grebo är en fruktbarhetssymbol. Åldern är inte säkerställd men den skulle kunna vara så gammal som från 500-talet före Kristus. Bottenstenen är rödmålad och på den ligger en mindre vitmålad. Överst finns det svartmålade huvudet. Intill stenen finns en rundel av stenar. Rösten är ett unikt fornminne i Sverige då det är landets enda fallossymbol och mycket sägenomspunnen. Gården vid Rösten är troligen från 1700-talet. Enligt en sägen måste stenarna målas om samtidigt som husen, annars brinner gården ner. Ladugården brann ner år 1920. Var det på grund av Röstensgubben?
Salvedal som idag är Yxnerums hembygdsgård är en plats känd för gästgiveri och skjutshåll sedan slutet av 1700-talet men finns omnämnd redan på 1300-talet. Gästgiveri fungerade på den tiden även som kommunikationscentra. Från 1559 finns en källarbod kvar. Den är en av de äldsta kvarvarande profana byggnaderna i Östergötland. Ladugården vid Salvedal uppfördes år 1770. Huvudbyggnaden brann ner 1965.
I Åtvidabergs tätort ingår bland annat objekt som Villan, Verksgatan och begreppet trädgårdsstad.
Begreppet trädgårdsstad uppstod runt år 1900. En trädgårdsstad är ett samhälle där hela eller största delen av befolkningen är bosatta i småhus med ekonomiträdgårdar. Idén spreds över världen och ingick som ett ideal i Per Olof Hallmans stadsplan från 1905 för Åtvidabergs municipalsamhälle. En ny stadsplan gjordes år 1933. Där bestämdes det att gatorna skulle vara breda, husen skulle läggas i stråk och hus med fler än tre våningar bara fick finnas mellan Stenhusgatan och Stora Torget. Uno Åhrén utarbetade år 1945 en generalplan för Åtvidaberg. Den innehöll alla samhällslivets sektorer och har betydelse än idag i Åtvidaberg, även om den aldrig antogs. Trädgårdsstaden är fortfarande synlig i de centrala delarna av tätorten främst vid Ågatan, Djurgården och Villahagen.
Bostäder och service var under den tidiga industrin viktigt för att locka arbetskraft till industrin. Husen på Verksgatan byggdes 1777 - 1792 av Åtvidabergs Kopparbruk som arbetarbostäder. De ligger kvar på samma plats som då, när Åtvidabergs handelscentrum låg runt omkring Verksgatan vid Gamla Torget. Det största av de totalt tio husen fungerade först som värdshus och blev senare Åtvidabergs första handelsbod. Husen har varit i Facits ägo och senare i Åtvidabergs kommuns. I dagsläget ägs husen av privata ägare.
Vid Bysjöns strand i Åtvidaberg ligger Villan, ritad av arkitekten Isak Gustaf Claesson och uppförd av Theodor Adelswärd på slutet av 1800-talet. Elof Ericsson, Facits grundare, bodde där under många år. Villan är en q-märkt byggnad. Det innebär att fasaden, med inspiration från samtida engelsk och amerikansk arkitektur, inte får förändras. Runt byggnaden finns en trädgårdsanläggning.
Senast uppdaterad