Vi använder nödvändiga kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera. Om du tillåter alla kakor tillåter du även kakor som gör att webbplatsen fungerar bättre för dig som användare och kakor som gör att vi kan följa upp och förbättra webbplatsen. Du kan när du vill ändra vilka kakor du tillåter genom att klicka på "Hantera kakor" på sidan Kakor (cookies).
Trafikingenjör och kommunjägare
Sabine Olovsson Andersson
0120-831 69
sabine.olovsson-andersson@atvidaberg.se
Större vilda djur som kommer in i tätorter kan orsaka problem. De kan skada byggnader, odlingar och trädgårdar. De kan också sprida fästingar och ibland även smittsamma sjukdomar. Risken för trafikolyckor med djur ökar också. Därför måste var och en hjälpa till att undvika att vilda djur blir skadedjur.
Exempel på vilda djur som kan bli skadedjur är hjortar, vildsvin, rådjur, grävling, sork, mink, gäss, duvor med mera. Där de ställer till med problem kan det bli aktuellt med skyddsjakt.
Om du hittar ett sjukt eller skadat vilt djur, kontakta i första hand Polisen på telefon 114 14. I andra fall är det Länsstyrelsen i Östergötland som har hand om frågor rörande vilda djur.
Med skyddsjakt menas jakt på djur som ställer till med skada eller orsakar olägenheter. Skyddsjakt regleras i Jaktlagen och Jaktförordningen. Där står det vilka arter som får jagas vid skyddsjakt och under vilka förutsättningar det får ske. Skyddsjakt i tätort och områden med detaljplan får bara utföras av jägare med speciellt tillstånd från polisen.
Kommunen sköter viltvården på sin egen mark. Det innebär att även till exempel rådjur, vildsvin och hjort som förekommer på kommunens mark jagas under ordinarie jakttid för att begränsa stammarna och på så sätt förebygga problem för boende i tätorterna. Om det blir problem med större djur i tätbebyggda områden kan skyddsjakt ske utöver ordinarie jakttid efter beslut från Länsstyrelsen. Skjuttillstånd inom tättbebyggt område ansöks hos polismyndigheten. Det gäller djur som till exempel hjortar.
Kommunen är behjälplig med skyddsjakt på förfrågan från allmänheten bland annat i följande fall:
Grävling finns så gott som i hela Sverige. Den är mycket skygg och attackerar inte människor, om den inte blir ytterst trängd eller överraskad. Grävlingen äter allt från insekter till smågnagare och frukt och bär. När hösten kommer börjar den leta efter en plats där den kan tillbringa vintermånaderna. Ibland väljer den att söka sig till husgrunder och uthus i trädgårdar och på gårdar.
På hösten börjar grävlingarna att söka efter en plats för vinteride. Deras val sammanfaller inte alltid med det som vi tycker är ett lämpligt boende för dem. Starka dofter såsom rakvatten, oljud och motmedel kan dock få grävlingen att frivilligt flytta från tomten. På våren och sommaren stryker unga grävlingar runt. De kan då riva i gräsmattor och rabatter i sitt sökande efter föda. Dessa individer blir oftast inte långvariga utan drar snart vidare.
I förebyggande syfte är det bra att täcka för öppningar under byggnader. Ett staket som går ända ner i marken hindrar också grävlingen från att komma fram. Men har man redan fått problem med grävling kan man försöka att mota bort den.
Grävlingen ser dåligt men är mycket känslig för dofter. Dränk in en tygtrasa med något starkt doftande och lägg den i en burk som perforerats med en massa små hål och kasta in den där grävlingen huserar. Grävlingen störs också av ljud, om det låter mycket och frekvent kan det göra att grävlingen söker sig till en annan plats. Det finns också medel att sprida ut på gräsmattan och i gryt, skrämselanordningar med ultraljud och resonansljud för att mota bort ovälkomna djur såsom grävlingar.
Åtvidabergs kommun har kommunjägare som kan sätta ut grävlingsfälla vid behov.
Senast uppdaterad