Vilda djur

Större vilda djur som kommer in i tätorter kan orsaka problem. De kan skada byggnader, odlingar och trädgårdar. De kan också sprida fästingar och ibland även smittsamma sjukdomar. Risken för trafikolyckor med djur ökar också. Därför måste var och en hjälpa till att undvika att vilda djur blir skadedjur.

• Mata inte vilda djur (utom småfåglar) om du bor i en tätort. Förutom att djuren kan bli ett problem i sig, drar sådan matning gärna till sig möss, råttor och kråkfåglar mm.
• Om du matar småfåglar, använd endast fröblandningar och talgbollar som är avsedda för fågelmatning. Mata fåglarna med måtta. Använd fröautomater eller motsvarande anordningar så att inte matningen drar till sig större fåglar, som kajor, kråkor och trutar.
• Ta bort fallfrukt om du märker att vilda djur börjar söka sig in på tomten.

Exempel på vilda djur som kan bli skadedjur är hjortar, vildsvin, rådjur, grävling, sork, mink, gäss, duvor med mera. Där de ställer till med problem kan det bli aktuellt med skyddsjakt.

Sjukt eller skadat djur

Om du hittar ett sjukt eller skadat vilt djur, kontakta i första hand Polisen på telefon 114 14. I andra fall är det Länsstyrelsen i Östergötland som har hand om frågor rörande vilda djur.

Skyddsjakt

Med skyddsjakt menas jakt på djur som ställer till med skada eller orsakar olägenheter. Skyddsjakt regleras i Jaktlagen och Jaktförordningen. Där står det vilka arter som får jagas vid skyddsjakt och under vilka förutsättningar det får ske. Skyddsjakt i tätort och områden med detaljplan får bara utföras av jägare med speciellt tillstånd från polisen.

Kommunen sköter viltvården på sin egen mark. Det innebär att även till exempel rådjur, vildsvin och hjort som förekommer på kommunens mark jagas under ordinarie jakttid för att begränsa stammarna och på så sätt förebygga problem för boende i tätorterna. Om det blir problem med större djur i tätbebyggda områden kan skyddsjakt ske utöver ordinarie jakttid efter beslut från Länsstyrelsen. Skjuttillstånd inom tättbebyggt område ansöks hos polismyndigheten. Det gäller djur som till exempel hjortar.

Kommunen är behjälplig med skyddsjakt på förfrågan från allmänheten bland annat i följande fall:

• För att avliva påträffat skadat eller sjukt vilt på kommunens mark eller privat mark, eller
• Att fånga och flytta eller avliva djur som ställer till skador i t.ex. trädgårdar eller byggnader (exempelvis grävling)

Grävling

Grävling finns så gott som i hela Sverige. Den är mycket skygg och attackerar inte människor, om den inte blir ytterst trängd eller överraskad. Grävlingen äter allt från insekter till smågnagare och frukt och bär. När hösten kommer börjar den leta efter en plats där den kan tillbringa vintermånaderna. Ibland väljer den att söka sig till husgrunder och uthus i trädgårdar och på gårdar.

På hösten börjar grävlingarna att söka efter en plats för vinteride. Deras val sammanfaller inte alltid med det som vi tycker är ett lämpligt boende för dem. Starka dofter såsom rakvatten, oljud och motmedel kan dock få grävlingen att frivilligt flytta från tomten. På våren och sommaren stryker unga grävlingar runt. De kan då riva i gräsmattor och rabatter i sitt sökande efter föda. Dessa individer blir oftast inte långvariga utan drar snart vidare.

Mota bort objuden gäst från trädgården

I förebyggande syfte är det bra att täcka för öppningar under byggnader. Ett staket som går ända ner i marken hindrar också grävlingen från att komma fram. Men har man redan fått problem med grävling kan man försöka att mota bort den.

Grävlingen ser dåligt men är mycket känslig för dofter. Dränk in en tygtrasa med något starkt doftande och lägg den i en burk som perforerats med en massa små hål och kasta in den där grävlingen huserar. Grävlingen störs också av ljud, om det låter mycket och frekvent kan det göra att grävlingen söker sig till en annan plats. Det finns också medel att sprida ut på gräsmattan och i gryt, skrämselanordningar med ultraljud och resonansljud för att mota bort ovälkomna djur såsom grävlingar.

Åtvidabergs kommun har kommunjägare som kan sätta ut grävlingsfälla vid behov.

Mata fåglar

Under vintermånaderna matar kommunen änderna vid utfodringsplatsen vid kanalen i Åtvidaberg varje vardag. Det hjälper fåglarna att klara sig genom den kalla årstiden.

Som privatperson är du välkommen att mata fåglarna, men undvik att ge dem bröd. Bröd saknar den näring som fåglarna behöver och kan göra dem undernärda och sjuka. När de äter sig mätta på bröd slutar de leta efter näringsrik föda, vilket kan påverka deras hälsa negativt. I värsta fall kan fåglarna bli så svaga att de inte längre kan flyga.

Om du vill mata fåglarna, välj istället foder som ger dem energi och näring, till exempel:

• Fågelfrön
• Havre
• Grönsaker som majs eller ärtor

Exempel på vad man kan mata fåglar med

• Frön - solrosfrön eller fågelblandningar
• Havregryn
• Torkad majs
• Torkade ärtor
• Frukt
• Hackad sallad

Tänk på att

• Änder är flyttfåglar men på grund av utfodringen flyttar de inte under vinterhalvåret.
• Mata inte på marken utan kasta ut frön eller frukt i vattnet.
  
• Mata endast med begränsade mängder för att bibehålla fåglarnas naturliga beteenden.