Vi använder nödvändiga kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera. Om du tillåter alla kakor tillåter du även kakor som gör att webbplatsen fungerar bättre för dig som användare och kakor som gör att vi kan följa upp och förbättra webbplatsen. Du kan när du vill ändra vilka kakor du tillåter genom att klicka på "Hantera kakor" på sidan Kakor (cookies).
Grunden och förutsättningen för ett gott företagsklimat bygger på ett nära samarbete och en öppen dialog mellan kommun och entreprenörer, byalag och föreningar. Detta sker bland annat genom företagsbesök och nätverksträffar.
Syftet med näringslivsplanen är att utveckla samverkan mellan Åtvidabergs kommun och det lokala näringslivet i kommunen och att skapa en gemensam riktning för utvecklingen av det lokala näringslivet att sträva mot.
Åtvidabergs kommun utgår från Vision 2030 i all planering, alla beslut och all verksamhet. Vision 2030 är den kommunövergripande visionen som beskriver ett önskat läge för kommunen som geografisk plats år 2030. Visionen beskriver bland annat kommunen som en plats där alla geografiska delar är viktiga för helheten, där det finns plats för olika typer av livsstilar och boenden, där en hållbar utveckling är centralt och där besöksmål, kulturliv och föreningslivet är viktiga delar i en meningsfull fritid för kommunens invånare och besökare.
Vidare beskriver visionen en plats som är trygg och välkomnande, där man blir sedd som individ och är en del
av ett sammanhang, där naturen är nära och värnas. Samhällsplaneringen ses som ett viktigt verktyg för att
kunna uppfylla visionen.
Det krävs dock mer än god samhällsplanering för att nå Vision 2030. Visionen lyfter samverkan som viktig
där kommunens näringsliv särskilt lyfts som en betydelsefull aktör i samhällets utveckling. Genom samverkan
mellan Åtvidabergs kommun och näringslivet skapas innovation och lokal handlingskraft, utveckling och livslångt
lärande som är gynnande för såväl Åtvidabergs kommun som organisation och geografisk plats som för det
lokala näringslivet.
Åtvidabergs näringsliv består i huvudsak av många mindre företag där de tre största branscherna är industri, bygg och dagligvaruhandel. Sett till omsättning och antalet anställda dominerar tillverkningsindustrin, sett till geografisk yta dominerar de areella näringarna och kommunen är en tydlig landsbygdskommun.
Totalt finns omkring 1100 registrerade företag där hälften av företagen finns utanför tätorten Åtvidaberg. Av den förvärvsarbetande dagbefolkningen arbetar drygt 44 procent av kvinnorna inom näringslivet och 83 procent av männen. I aktiebolagens styrelser är knappt 52 procent jämställda (50/50). Drygt 25 procent av aktiebolagen har enbart män i styrelsen och drygt 4 procent enbart kvinnor. I jämförelse med riket är sysselsättningsgraden i kommunen hög och arbetslösheten ligger på en låg nivå.
Omkring 2 650 personer pendlar ut ur kommunen till sitt arbete och knappt 850 personer pendlar till kommunenför arbete. Utbytet sker främst mellan Åtvidaberg och Linköping. Åtvidabergs kommun är en del av det lokala arbetsområdet kring Linköping (LA-Linköping) där även Linköpings kommun, Kinda kommun, Motala kommun och Mjölby kommun ingår. Åtvidabergs kommuns generella näringslivsfrämjande verksamhet bedrivs via avtal med Näringslivscentrum i Åtvidaberg AB (benämns hädanefter som Näringslivscentrum). Näringslivscentrum fungerar som länk mellan statliga myndigheter, den regionala näringslivsfrämjande verksamheten, akademin, Åtvidabergs kommun och kommunens näringsliv. Näringslivscentrum är helägt av Näringslivscentrum i Åtvidaberg Ekonomisk Förening.
Den ekonomiska föreningen består av cirka 90 medlemmar, lokala företagare samt Åtvidabergs kommun. Andra aktörer som arbetar med näringslivsfrämjande verksamhet inom kommunen är Företagarna Åtvidaberg, East Sweden Business Region, Nyföretagarcentrum och andra nätverk som agerar kring bransch, geografi med mera.
I kommunen finns även ett näringslivsråd. Näringslivsrådet består av ledamöter från näringslivet samt kommunstyrelsens presidium. Näringslivsrådets syfte är att vara en länk mellan Åtvidabergs kommuns politiska ledning och representanter för näringslivet för information och idéutbyte.
Samverkan mellan Åtvidabergs kommun och näringslivet i kommunen är idag god och kommunikationsvägarna är enkla, något som värnas och är en stor fördel med att bedriva näringslivsverksamhet i en mindre kommun.
Näringslivsrådet har genomfört en SWOT-analys där fyra fokusområden särskilt lyfts som viktiga i att skapa bra förutsättningar för kommunens näringsliv och som utgör fokus i denna näringslivsplan.
En av de stora utmaningarna i att skapa goda förutsättningar för att utveckla näringslivet i kommunen är kompetensförsörjningen. De stora aktörerna i kommunens näringsliv ser redan idag svårigheter i att rekrytera teknisk kompetens, kompetens med vårdutbildning samt verkstadsteknisk kompetens. På längre sikt ses ett fortsatt behov av dessa kompetenser samt även kompetensbehov inom administrativa funktioner, ekonomiska funktioner och kompetens inom automation, som exempelvis enklare programmeringskompetens. De mellanstora och mindre aktörerna i näringslivet efterfrågar bland annat hantverkare, verkstadskompetens, CNC-operatörer och servicepersonal.
Att möta kompetensbristen måste ske från flera fronter. Dels behöver näringslivet arbeta med att vara attraktiva arbetsgivare, marknadsföra sig själva och se över kompletterande lösningar till att nyanställa personal. Dels behöver en ökad samverkan ske, både mellan företagare i näringslivet och mellan näringslivet och Åtvidabergs kommun.
Åtvidabergs kommun är en viktig part i arbetet med kompetensförsörjningen både till sin egen organisation och till näringslivet. Kommunens arbete med boendemiljöer, infrastruktur, skola och fritidsliv är viktiga delar för att kunna rekrytera och behålla arbetskraft.
Det finns idag en låg markberedskap i kommunen gällande såväl mark för företagsetableringar som för bostäder. Vid årsskiftet 2022/2023 genomförde Åtvidabergs kommun en omorganisation, en av anledningarna till detta är att kunna sätta ett större fokus på kommunens samhällsutveckling och möjliggöra för en befolkningstillväxt som skapar arbetskraft för näringslivet och ett utökat näringsliv. Grebo Norrby och Lindkullarna är två områden där kommunen planerar att exploatera för bostäder. Det finns även privata initiativ för bostadsetablering på flera platser som kommunen är positiv till. Sockertoppens industriområde planeras för verksamheter i anslutning till Fågelsångens industriområde. Planen för Sockertoppens industriområde beräknas vara antagen hösten 2023. Fler möjliga områden för företagsetableringar kommer att undersökas i samband med framtagandet av översiktsplan med främst fokus på Grebo. Åtvidabergs kommun har en målsättning om att ha minst 25 ha detaljplanerad mark tillgänglig för industriändamål och andra företagsetableringar i kommunen.
Att ta fram mark för exploatering är processer som tar tid. Näringslivet behöver därför ge signaler till Åtvidabergs kommun i god tid vid exploateringsplaner samt informera om vilken typ av mark det finns behov av.
En god infrastruktur för kommunikationer är väsentligt för ett blomstrande näringsliv i kommunen. Att väg 35 rustas upp är mycket positivt för såväl arbetspendling som transporter till och från näringslivet. Även upprustning av andra vägar och transportleder till noder på regional och storregional nivå är viktiga för att skapa goda förutsättningar för näringslivet i kommunen. Inte bara transportinfrastrukturen i form av väg och järnväg är viktiga gällande kommunikationer till, från och genom kommunen. Att det finns ett utbud av olika bränsleslag för fordon och utbyggnad av snabbt bredband är även det viktigt för näringslivets utvecklingsmöjligheter.
Idag fungerar kollektivtrafiken mellan Linköping och Åtvidaberg bra. Det är viktigt att kollektivtrafiken finns och fungerar bra i flera riktningar för att utöka arbetsmarknadsområdet, vilket även kan stötta kompetensförsörjningen i kommunen. Järnvägen har en betydande funktion gällande arbetspendling och turism och skulle på sikt även kunna bli en potentiell kommunikation för näringslivets transportbehov.
Att ha ett starkt platsvarumärke i kombination med en god kommunikation externt kan “sätta Åtvidaberg på kartan” och bidra till att locka fler invånare, besökare och arbetskraft till kommunen. Ett starkt platsvarumärke kan även bidra till att stärka känslan av gemenskap inom kommunen som geografisk plats. Åtvidaberg upplevs som en trygg kommun med vackra omgivningar och en god stämning i näringslivet där det även finns en god och nära kommunikation med kommunorganisationen. Att jobba för att stärka denna bild stärker även Åtvidaberg som varumärke.
Åtvidabergs kommun har under de senaste åren utvecklat kommunens utåtriktade kommunikation, exempelvis genom turismsatsningen “Å!”. Näringslivet kan bidra till ett stärkt varumärke för Åtvidaberg genom att vara goda ambassadörer för kommunen som plats och bidra till det goda kommunikationsklimat som råder.
Näringslivsplanen ska göras känd för berörda aktörer, såväl berörda anställda inom Åtvidabergs kommun som aktörer i näringslivet.
Näringslivsplanen ska revideras vart fjärde år och följas upp årligen. En presentation av arbetet med Åtvidabergs kommuns och näringslivets insatser kopplade till planen ska ges till näringslivsrådet och kommuniceras ut via olika kanaler till näringslivet, främst genom Näringslivscentrum.
I genomförandet av näringslivsplanen är samverkan en nyckel och något som lyfts som en styrka i den SWOT-analys som genomförts. Den goda samverkan som finns ska behållas och utvecklas. Såväl näringslivet som Åtvidabergs kommun ansvarar för att upprätthålla goda relationer.
Senast uppdaterad