Vi använder kakor
Vi använder nödvändiga kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera. Om du tillåter alla kakor tillåter du även kakor som gör att webbplatsen fungerar bättre för dig som användare och kakor som gör att vi kan följa upp och förbättra webbplatsen. Du kan när du vill ändra vilka kakor du tillåter genom att klicka på "Hantera kakor" på sidan Kakor (cookies).
- Förskola, skola och utbildning
- Förskola
- Grundskola
- Gymnasium
- Vuxenutbildning och SFI
- Elevhälsa
- Mobbning, trygghet och säkerhet
- Försäkringar
- Skolskjuts
- Modersmål
- Studie- och yrkesvägledning
- Särskilda behov, extra stöd
- Ung i Åtvidaberg
- Kulturskolan
- För dig som student
- Omsorg och stöd
- Akut hjälp och krisstöd
- Trygg och säker
- Ekonomi, stöd och rådgivning
- Familj, barn och ungdom
- Äldre
- Funktionsnedsättning
- Borgerlig vigsel
- Dödsfall och begravning
- Psykisk ohälsa
- Missbruk och beroende
- Transport och besök
- Kommunal hälso- och sjukvård
- Frivilligcentralen
- Folkhälsoarbete
- Nyanländ i kommunen
- Svenska för invandrare, SFI
- Överklaga beslut
- Synpunkter och klagomål
- Uppleva och göra
- Bygga, bo och miljö
- Åtvidaberg - Lyckat läge!
- Samhällsutveckling
- Bygga nytt, ändra eller riva
- Bostäder och tomter
- Boendemiljö
- Förorenade områden
- Avfall och återvinning
- Kris och beredskap
- Lantmäteri och kartor
- Vatten och avlopp
- Brandskydd och sotning
- Energi- och klimatrådgivning
- Djur och lantbruk
- Naturvård och parker
- Jobb och företagande
- Trafik och gator
- Kommun och politik
- Kontakta oss
- Kommunfakta
- Vision, mål och verksamhetsstyrning
- Kommunens organisation
- Insyn och rättssäkerhet
- Möten, handlingar och protokoll
- Dialog och synpunkter
- Styrdokument
- Press
- Behandling av personuppgifter
- Valresultat och mandatfördelning
- Val till EU-parlamentet 2024
- Notarius publicus
- Ungdomsrådet - var med och påverka
- Om kommunens självserviceportal
- Kris och beredskap
- Hållbara transporter
- Startsida
- Omsorg och stöd
- Psykisk ohälsa
- Akut hjälp och krisstöd
- Trygg och säker
- Ekonomi, stöd och rådgivning
- Familj, barn och ungdom
- Äldre
- Funktionsnedsättning
- Borgerlig vigsel
- Dödsfall och begravning
-
Psykisk ohälsa
- Missbruk och beroende
- Transport och besök
- Kommunal hälso- och sjukvård
- Frivilligcentralen
- Folkhälsoarbete
- Nyanländ i kommunen
- Svenska för invandrare, SFI
- Överklaga beslut
- Synpunkter och klagomål
Psykisk ohälsa
Psykisk ohälsa är ett stort begrepp och det innebär allt från större eller mindre besvär som påverkar vardagslivet till allvarligare psykiska sjukdomar.
Att drabbas av psykisk ohälsa är vanligt. Livet innebär livskriser av olika slag som drabbar dig känslomässigt och då du kan må psykiskt dåligt. Många pratar med sina nära när de känner oro och ångest, vilket kan räcka för att det ska kännas bättre, men ibland räcker inte det utan det behövs professionell vård, stöd eller hjälp. I detta läge ska du i första hand ta kontakt med din vårdcentral eller med öppen psykiatrisk mottagning.
Olika anledningar till att man kan må dåligt
Det kan finnas många anledningar till att man mår dåligt. Vi har samlat de vanligaste orsakerna. Varje flik innehåller också information om vart du kan vända dig om du vill ha hjälp, råd eller stöd.
ADHD
ADHD visar sig på olika sätt hos olika personer. En vanlig svårighet är att lätt blir störd i stökiga miljöer och ha svårt med att komma igång med och blir färdig med uppgifter. Om du misstänker att du har ADHD kan du prata med en förälder, din lärare, skolsköterska eller kurator och be dem hjälpa dig vidare.
ASD
ASD är en förkortning av autismspektrum tillstånd, där bland annat Aspergers syndrom ingår. ASD visar sig på olika sätt hos olika personer, men det är till exempel vanligt att bli stressad i nya situationer och att det känns svårt att förstå vad andra personer känner. Om du misstänker att du har Aspberger kan du prata med en förälder, din lärare, skolsköterska eller kurator och be dem att hjälpa dig vidare.
Bipolär sjukdom
Bipolär sjukdom innebär att man är manisk och deprimerad i olika perioder. Vid mani kan en person till exempel ha mycket energi, vara full av idéer, sova mindre än vanligt, prata fort, vilja göra nya saker och våga mer än vanligt. Vid depression kan man känna sig ledsen, orolig, trött och ha en känsla av att ingenting är roligt. Det är viktigt att få behandling eftersom både manier och depressioner kan leda till svåra följder för dig själv och andra. Om du misstänker att du har bipolär sjukdom kan du prata med en förälder, din lärare, skolsköterska eller kurator och be dem hjälpa dig vidare
Depression
Alla människor kan känna sig nedstämda eller deppiga ibland. Det kanske känns som att ingenting är roligt, att man behöver gråta ofta eller att man är ovanligt trött. Det brukar gå över av sig själv, men det kan ändå vara skönt att prata med någon. Om man känner sig nedstämd under en längre tid kan det vara en sjukdom som kallas för depression. En depression behöver alltid behandlas. Om du känner dig nedstämd är det viktigt att du pratar med någon vuxen om det. Det är särskilt viktigt om du känner dig nedstämd under en längre tid. Det kan vara någon i skolan, hemma eller någon annan i din närhet.
Hedersrelaterat våld och förtryck
Exempel på hedersrelaterat våld och förtryck kan vara att din familj eller släkt begränsar dig eller bestämmer vilka du får umgås med, i vilka ämnen du får delta i skolan, vem du ska gifta dig med eller att du måste gå hem direkt efter skolan. Det kan också handla om att du måste bevaka ett syskon.
Är du utsatt för våld eller känner du dig hotad?
Då kan du vända dig till skolpersonal, mottagningen på socialkontoret, hälso- och sjukvården eller polisen.
För att prata med Polisen kan du ringa 114 14. Vid en akut situation eller pågående brott ska du alltid ringa 112. Det finns också frivilligorganisationer och myndigheter som kan hjälpa till och ge dig stöd.
Kriminalitet
Det är relativt vanligt att ungdomar vid något enstaka tillfälle begår brott. Vissa brott är vanligare bland ungdomar än andra, exempelvis snatteri, skadegörelse, klotter, misshandel eller att köra bil utan körkort. Den som begår brott har ofta problem både i skolan och hemma.
När man fyller 15 år blir man straffmyndig. Det innebär att man kan bli dömd för ett brott. Ungdomar kan dömas till exempelvis böter och fängelse – men personer under 21 år får sällan fängelsestraff.
Om du själv, eller någon du känner, har begått ett brott eller funderar på att göra det, är det bra att prata med någon om det. Det kan vara en lärare i skolan, skolkuratorn, en kompis, din tränare eller en släkting – välj någon som du känner dig trygg att prata med.
Missbruk
Att vara beroende av, eller att missbruka, något betyder att kroppen och hjärnan har vant sig så mycket vid något att man mår dåligt om man tvingas vara utan det.
Exempel på vanliga former av beroende och missbruk:
- Alkoholism och drogmissbruk
- Matmissbruk
- Sexberoende
- Spelmissbruk
- Självspäkning och anorexia nervosa (även när du framkallar skada på dig själv, kan detta stimulera belöningscentrum för att skydda kroppen mot smärta)
Risken att hamna i missbruk eller beroende finns för alla, det går inte att veta vem som kommer att göra det eller hur lång tid det kan ta.
Att droger kan vara farliga för kroppen och att användande innebär olika risker, vet de flesta. Ändå kan det vara svårt att föreställa sig själv som missbrukare eller att man ska bli beroende och en del testar för att de är nyfikna på hur det känns.
En del former av narkotika kan vara lagliga, men ändå skadliga om du använder dem på fel sätt. Det kan till exempel vara vissa läkemedel eller preparat som du kan handla på nätet.
Tecken på missbruksproblem
Några tecken på att ett barn eller en ungdom har missbruksproblem kan vara:
- Skolkar mycket
- Får sänkta betyg
- Ofta är väldigt trött
- Ljuger eller får kraftiga humörsvängningar och blir aggressivt, luktar konstigt
- Har ovanliga märken på kroppen
- Blir väldigt kropps- och träningsfixerade (vid missbruk av till exempel anabola steroider)
Det finns hjälp att få
Om du har problem med missbruk kan du få bra hjälp. Även närstående till den som missbrukar kan få hjälp. Hur du själv påverkas av att vara närstående till någon som dricker eller använder narkotika är olika från person till person. Därför är det också olika vilken hjälp du behöver.
Förutom den beroendevård som finns inom sjukvården eller socialtjänsten kan även kyrkan och vissa frivilligorganisationer erbjuda stöd och hjälp.
Mobbing och kränkande behandling
Mobbning är vanligare än du tror. En tredjedel av alla skolbarn har blivit utsatta för någon form av mobbning under sin skoltid. Hos många sitter ärren efter mobbning kvar länge, ibland hela livet. Därför är det viktigt att vara uppmärksam på mobbning och göra någonting åt det.
Vad är mobbning?
Mobbning är när någon gör illa en annan person fysiskt eller psykiskt. Det kan betyda att man utesluts ur kamratkretsen, blir illa behandlad eller förtrycks. Mobbning kan vara allt ifrån att bli kallad nedsättande saker till att bli utsatt för våld. Allt fler barn och unga blir mobbade via e-post, sms och sociala medier som Facebook, Instagram eller Snapchat.
Mobbning kan också vara att inte bli utsatt för någonting alls utan att istället bli utfryst helt och hållet.
Upptäcka att någon blir mobbad
Många barn och unga som blir mobbade gör sitt bästa för att dölja det. Den mobbade skäms och vill inte att någon ska veta vad som händer.
Tecken på att någon utsätts för mobbing kan vara att personen
- Blir tystare
- Inte berättar vad som händer i skolan
- Får sämre skolresultat
- Slutar umgås med kompisar, kompisar följer inte med hem
- Inte vill träffa kompisar på fritiden utan vill hellre vara hemma
- Får en helt ny umgängeskrets. Ofta i en annan ort än skolan eller annan plats
- Har återkommande huvudvärk, ont i magen eller annan värk
- Får vredesutbrott
- Får sämre aptit
- Har mardrömmar
- Har blåmärken och andra skador
- Blir av med saker som mobiltelefon, klocka eller gymnastikkläder
Om du är utsatt för mobbning är det viktigt att du pratar med någon som du litar på och att du får hjälp. Det kan vara någon i skolan, hemma eller någon annan i din närhet. Det finns även stöd att få via Bris, Jourhavande kompis, UMO med flera. Du kan också vända dig till socialtjänsten.
Problem i skolan
Att gå i skolan tar upp en stor del av livet när du är barn och ung. Det kan vara en rolig tid men det kan också vara en svår tid. För de flesta varierar det. Om du tycker att något är jobbigt i eller utanför skolan är det bra att prata med någon och berätta hur du har det.
Alla situationer är unika och du vet bäst själv hur det känns att vara i just din situation. Trivs du inte i skolan kan det finnas många olika orsaker till det, och många lösningar på ditt problem. Kanske finns det andra som är i en liknande situation och som du kan byta idéer och erfarenheter med? Ibland kan du själv hitta orsaken till att du känner som du gör och komma på egna lösningar. Ibland behöver du kanske andras hjälp, till exempel vänner, föräldrar, skolkurator, annan skolpersonal eller någon annan vuxen som du litar på och kan prata med. Du kan också vända dig till socialtjänsten.
Självmordstankar
Att ha självmordstankar är vanligt och ingenting att skämmas för. Men om du mår dåligt och har självmordstankar ska du inte hålla det för dig själv utan behöver söka hjälp. Du kan prata med någon som du känner förtroende för, ringa till en stödlinje eller söka hjälp hos vården.
Genom att prata med någon kan du hitta nya sätt att tänka om dina problem och du kan upptäcka nya möjligheter att lösa dem. Du kan vända dig till exempelvis föräldrar, skolkurator eller någon annan vuxen som du litar på och kan prata med.
Andra du kan prata med:
BRIS
Hjälplinjen
Jourhavande medmänniska
Jourhavande präst
Mind självmordslinjen
Självskadebeteende
Självskadebeteende, eller att skada sig själv, kan innebära att man gör illa sin kropp eller att man utsätter sig för något farligt. Det är bra att berätta för någon om hur du mår och att sätta ord på tankar och känslor. Prata med någon i din närhet som du litar på så hjälper de dig vidare. Det kan vara en förälder, en lärare, skolsköterska eller skolkurator.
Det kan också hjälpa att prata med någon i telefon eller via en chatt.
Du kan prata med:
Bris
Bris stödlinje har alltid öppet. Ring 116 111 eller chatta och mejla på bris.se.
Hjälplinjen
Jourhavande medmänniska
Jourhavande präst
Mind självmordslinjen
Sömnsvårigheter
Sömnsvårigheter är vanligt och oftast inget du behöver oroa dig för. Det är inte farligt om du får dåligt med sömn då och då. Om du sover för lite under en längre tid och mår dåligt, blir trött eller om vardagen fungerar sämre kan du behöva hjälp att få ordning på din sömn. Det kan finnas flera anledningar till att man har svårt att sova. Det kan till exempel bero på stress, att man känner sig nedstämd, snarkar, använder sin mobil, surfplatta eller ser på tv sent på kvällen eller att man har varit med om en jobbig händelse.
Om du har svårt att sova och behöver hjälp kan det vara bra att prata med någon vuxen. Du kan till exempel prata med en förälder, din skolsköterska eller skolkurator.
Tvångssyndrom
Att ha tvångssyndrom betyder att man tror att man måste tänka på ett visst sätt eller göra vissa saker på ett speciellt sätt. Annars får man ångest eller tror att något hemskt kommer att hända. Det finns bra behandling mot tvångssyndrom.
Om du lider av tvångssyndrom är det viktigt att du pratar med någon vuxen om det. Det kan vara någon i skolan, hemma eller någon annan i din närhet.
Våld och övergrepp
Du har rätt att känna dig trygg var du än är och ska aldrig behöva utsättas för våld. Det är vanligt att den som utsätts för våld tänker att det är hens fel – men det är alltid den som slår som gör fel.
Barn kan utsättas för våld på olika sätt. Ibland kan det vara en förälder som slår, ibland ett syskon eller någon utanför familjen. Det kan handla om sparkar och slag, att man blir inlåst eller blir misshandlad på något annat sätt. Att bli tvingad till sex eller att göra något sexuellt är också våld. Våld kan även vara att bli kallad för något fult och elakt eller att få höra att man är dålig och jobbig. Du kan även bli hotad eller vara med om att vuxna eller syskon använder våld mot någon annan i familjen.
Ett annat slags våld är att de vuxna hemma inte tar hand om dig på ett bra sätt. Det kan till exempel vara om du ofta får gå hungrig, inte har kläder, inte har någonstans att sova, om någon tar dina pengar eller om du inte får omtanke och kärlek. Vuxna måste helt enkelt ta hand om sina barn på ett bra sätt.
Familjer där vuxna använder våld mot barn ser ut på olika sätt. Barn kan utsättas för våld oavsett var familjen bor eller kommer ifrån och oavsett vad de vuxna jobbar med.
Om du har blivit utsatt för våld ska du berätta det för någon som du litar på. Det kan vara en lärare i skolan, skolkuratorn, en kompis, din tränare eller en släkting – välj någon som du känner dig trygg att prata med. Du kan också vända dig till sjukvården, socialtjänsten eller polisen. Känns det svårt att berätta så kan du skriva ner vad som hänt och visa upp. Våldet måste få ett slut och du kan få hjälp med att prata om det som hänt, så att du kan må bättre.
Personer som använder våld mot någon behöver få hjälp att sluta.
Länkar
1177 om att bli utsatt för våld i en parrelation
Bris webbplats
Brottsofferjourens webbplats
jagvillveta.se för unga som utsatts för brott
Koll på soc webbplats
Kvinnofridslinjens webbplats
Kvinnojouren Ellinors webbplats
Mansmottagningen mot vålds webbplats
Män för jämställdhets webbplats
RFSL om stödmottagning för hbtq-personer som blivit utsatta för kränkningar, hot och våld
Leanlink om stöd vid våld i nära relationer
Roks tjejjourers webbplats
Unizon jourers webbplats
Ungdomsmottagningen om våld
Storasyster erbjuder stöd till dig som blivit utsatt för våldtäkt eller andra sexuella övergrepp
Ångest
Det är vanligt att ibland känna oro, rädsla och ångest. Det är inte farligt och det brukar gå över av sig själv. Är oron eller ångesten så stark att den påverkar och begränsar livet dagligen ska man söka vård. Exempel på ångest kan vara att du känner ett tryck över bröstet, har ont i magen, känner dig yr eller att hjärtat slår snabbt.
Om du känner dig orolig, rädd eller får ångest kan det vara skönt att prata med en vuxen. Det kan vara en förälder, din skolsköterska, skolkurator eller någon annan som du litar på.
Ätstörningar
Om du tänker mycket på din kropp och vad du äter kan du ha en ätstörning. Det finns hjälp att få och du kan bli av med sjukdomen om du söker vård. Prata med någon i din närhet som du litar på så hjälper de dig vidare. Det kan vara en förälder, en lärare, din skolsköterska eller skolkurator.
Senast uppdaterad