- Kontakt
- Kommunfakta
- Kommunens organisation
- Politik och demokrati
- Diarium, arkiv och sekretess
- Överklaga beslut, rättssäkerhet
- Press- och informationsmaterial
- Hållbara transporter
- Konsumentvägledning
- Borglig vigsel
- Kris och beredskap
- Dataskyddsförordningen (GDPR)
- Service och kvalitetsarbete
- Val till EU-parlamentet 2024
- Notarius publicus
- Om kommunens självserviceportal
- Vision, mål och verksamhetsstyrning
- Hållbarhetsveckan
Barnkonventionen
Sveriges riksdag beslutade sommaren 2018 att göra barnkonventionen till svensk lag. Beslutet innebär att barnets rättigheter synliggörs på ett annat sätt en tidigare. Barnrättslagen kommer att träda i kraft 1 januari 2020.
Vad är barnkonventionen?
Barnkonventionen syftar till att ge barn oavsett bakgrund rätt att bli behandlad med respekt och att få komma till tals. Konventionen definierar barn som varje människa under 18 år. Den innehåller 54 artiklar. Alla artiklar i konventionen ska läsas som en helhet. Man brukar tala om att konventionen är hel och odelbar. Däremot är fyra av sakartiklarna vägledande för hur helheten ska tolkas. Artikel 2, 3, 6 och 12 kallas för de fyra grundprinciperna. När man läser alla övriga artiklar ska man läsa dem med grundprinciperna som "glasögon".
Ingen får diskrimineras
Artikel 2 handlar om alla barns lika värde och rättigheter. Ingen får diskrimineras. Barnkonventionen gäller för alla barn som befinner sig i Sverige.
Barnets bästa
Artikel 3 anger att det i alla åtgärder som rör barn i första hand ska beaktas vad som bedöms vara barnets bästa. Begreppet ”barnets bästa” är konventionens grundpelare och har analyserats mer än något annat begrepp i barnkonventionen. Vad som är barnets bästa måste avgöras i varje enskilt fall och hänsyn ska tas till barnets egen åsikt och erfarenhet.
Rätt till liv, överlevnad och utveckling
Artikel 6 understryker varje barns rätt till liv, överlevnad och utveckling. Artikeln handlar inte bara om barnets fysiska hälsa utan också om den andliga, moraliska, psykiska och sociala utvecklingen.
Rätt att bilda och uttrycka sina åsikter
Artikel 12 lyfter fram barnets rätt att bilda och uttrycka sina åsikter och få dem beaktade i alla frågor som berör barnet. När åsikterna beaktas ska hänsyn tas till barnets ålder och mognad.
Konventionen har funnits i 30 år
FN:s konvention om barnets rättigheter, eller barnkonventionen som den ofta kallas, antogs av FN:s generalförsamling den 20 november 1989. Sverige skrev under konventionen år 1990, vilket innebar att Sverige blev folkrättsligt skyldiga att följa konventionen och har sedan dess anpassat flera svenska lagar efter den.
Sveriges riksdag beslutade sommaren 2018 att göra barnkonventionen till svensk lag. Beslutet innebär att barnets rättigheter synliggörs på ett annat sätt en tidigare. Barnrättslagen (Lagen om FN:s konvention om barnets rättigheter) kommer att träda i kraft 1 januari 2020.
Relaterad information
Senast uppdaterad