Kommunekolog
Artrikedom är ett av flera mått på mångfald. Biologisk mångfald är ett övergripande mål för hela kommunens miljöpolitik. Biologisk mångfald är ett vidare begrepp än enbart artrikedom. Med biologisk mångfald menas variationen bland levande organismer i alla miljöer. Det handlar om ett helhetsgrepp på den levande miljön.
Åtvidabergs kommun har ett särskilt ansvar för den del av Östergötlands eklandskap som sträcker sig genom vår kommun och dess invånare. Det finns en stor biologisk mångfald i dagens eklandskap men inte tillräcklig mängd gamla och ihåliga träd såsom det gjort under tusentals år. Det är viktigt att det finns träd av olika ålder som successivt kan fungera som arvtagare till de mycket värdefulla gamla träden. Här nämns tre arter från några olika naturtyper inom eklandskapet, vilka får representera även andra arter knutna till dessa livsmiljöer.
Läderbaggen är Östergötlands landskapsinsekt, en skalbagge som är starkt beroende av ihåliga ädellövträd, främst ek. Läderbaggen får därför representera flera hotade skalbaggar som kommunen har särskilt ansvar för i eklandskapet. Läderbaggen var ursprungligen spridd över större delen av Europa, men arten har minskat kraftigt och i stora delar av nordvästra Europa är den förmodligen utrotad. Läderbaggen finns på flera ställen i och omkring Åtvidabergs tätort men har även som fullvuxen skalbagge påträffats vid Åtvids-Torp, Ekhult (Björsäter) och vid Hägerstad Slott.
Dårgräsfjärilen flyger i halvöppen lövskog som har ett buskskikt av hassel på frisk mark. Den kan flyga i riklig mängd från slutet av juni till slutet av juli. Arten är endast känd från två områden i Sverige, Östergötlands eklandskap samt på Gotland. I Åtvidaberg förekommer dårgräsfjäril i Grebotrakten bort mot Björsäter. Ett huvudsakligt hot mot dårgräsfjärilen är igenväxning men även för kraftig röjning och avverkning.
Trumgräshoppan är en kraftig gräshoppa med vallmoröda flygvingar. Den lever på torra solexponerade platser med ljung. Arten är på kraftig tillbakagång i hela landet. I Åtvidabergs kommun finns den rapporterad från fem områden; Storkestorp, Härstorp, Lilla Sarpebo, Eksätter (Värna) och på marker mellan Sjöberga och Vitvassa. Igenväxning eller skogsplantering utgör det största hotet mot trumgräshoppan.
Det finns betydande värden i det som kan benämnas vardagslandskapet. Lite förenklat menas då det landskap som människan dagligen lever och verkar i, där jord- och skogsbruk och andra näringar bedrivs och där olika samhällsfunktioner som exempelvis vägar och tätorter ingår.
Vardagslandskapet utgör utan tvivel basen för att kunna bevara en rik mångfald av arter och värdefulla natur- och kulturmiljöer. Därför värnar Åtvidabergs kommun om småbiotoper och spridningskorridorer i vardagslandskapet så att arter som är beroende av de värdefulla områdena kan förflytta sig mellan dem. Exempelvis låter kommunen ibland avverkade träd stå kvar som högstubbar även inne i samhället.
Ett urval av stockar från avverkade träd lämnas på platsen eller flyttas till faunadepåer (upplag av döda träd för naturvårdsändamål). Åtvidabergs kommun har faunadepåer på flera olika platser på kommunens fastigheter. Det kan röra sig om enstaka stockar eller högar med ris till att omfatta ett stort antal stockar och ris på mer undanskymda platser. Död ved gynnar insekter och skapar förutsättningar för att kunna bevara många av dessa. Vid anläggning och plantering väljer vi att blanda växter så de tillsammans ger blomning under en lång tid vilket gynnar våra pollinerande insekter. På kommunens fastigheter finns även flera gräsmarker som sköts som äng, det vill säga att örterna släpps upp för att blomma och sprida sina frön innan gräset slås och avlägsnas.
Senast uppdaterad