Så här går mötet på kommunfullmäktige till

Öppnandet av mötet

Sammanträdet förklaras öppnat av ordföranden och alla hälsas välkomna. Ordföranden leder fullmäktiges sammanträden och ansvarar för ordningen.

Upprop

Fullmäktigets sekreterare förrättar upprop enligt en uppropslista som innehåller samtliga ledamöter. Ledamöter som inte är närvarande representeras av en ersättare (tillhörande samma politiska parti) som räknas upp i turordning från uppropslistan.

Finns inga ersättare blir det tomt på den platsen. Slutligen konstaterar ordföranden hur många beslutsfattande ledamöter som deltar på mötet.

Protokolljustering

Ordföranden bestämmer när och var protokollet från sammanträdet ska justeras. Fullmäktige väljer vilka två ledamöter som ska justera protokollet, normalt utifrån ordförandes förslag på justeringspersoner.

Vid justeringen ser de till att protokollet stämmer med vad som hände vid sammanträdet.

Ärendens behandling

Fullmäktige behandlar ärendena i den turordning som de har tagits upp i kungörelsen, men fullmäktige kan besluta att ändra turordningen för ett eller flera ärenden.

Ordföranden redogör kort för ärendets innehåll och ger därefter ledamöterna möjlighet att debattera innehållet.

Yttrande i kommunfullmäktige: Vilka har rätt att yttra sig under sammanträdet?

  • alla ledamöter och tjänstgörande ersättare
  • ordförande och vice ordföranden i en nämnd vars verksamhet berörs i ärendet
  • ordföranden i en nämnd eller någon annan som besvarar en interpellation eller en fråga får deltai i den överläggning som hålls när svaret behandlas
  • kommuncheferna
  • kommunrevisorerna vid behandling av revisionsberättelsen, årsredovisningen
  • när fullmäktige behandlar ett ärende som berör revisorernas egen förvaltning,
  • fullmäktiges sekreterare får yttra sig om lagligheten av det som förekommer vid sammanträdena.

Ledamöter som vill yttra sig i ärendet anmäler detta till ordföranden under sammanträdet. Ordföranden upprättar en talarlista som följs i tur och ordning tills den är tom.

En talare får inte avlägsna sig från ämnet utan måste efter rättelse av ordföranden återgå till frågan. Om inte talaren rättar sig efter rättelsen kan ordföranden frånta ledamoten ordet. I övrigt får ingen avbryta en talare under hans anförande.

Yrkanden - förslag

Det finns två huvudgrupper av yrkanden formella och materiella.

Formella yrkanden:

Remiss; Ledamoten vill att ett ärende ska överlämans till ett beredningsorgan som inte tidigare berätt ärendet.

Återremiss; Ledamoten vill att ett ärende ska återgå till det beredande organ som lagt förslaget för ytterligare utredning. Normalt sker återremissen till kommunstyrelsen. I fullmäktige återremitteras ett ärende om minst 1/3 av de närvarande ledamöterna begär det. För återremiss av val krävs dock enkel majoritet.

Bordläggning; Ledamoten vill att behandlingen av ett ärende skjuts upp (vilar) till kommande sammanträde. I fullmäktige bordläggs ett ärende om minst 1/3 av de närvarande ledamöterna begär det.

Ajournering; Ledamoten vill att sammanträdet avbryts eller att en del av sammanträdet skjuts upp.

Materiella yrkanden:

Bifall;Ledamoten instämmer med någon annans yrkande eller kommunstyrelsens förslag.

Tillägg; Ledamoten vill att fullmäktige ska fatta ytterligare ett beslut i ärendet och begär då ett tillägg.

Ändring; Ledamoten begär en ändring i ett förslag. Om till exempel ett bidrag i ett förslag uppgår till 20 000 och ledamoten vill ändra det till 15 000 yrkar ledamoten på ändring i förslaget.

Avslag; Ledamoten säger nej till begäran om beslut i visst ärende.

Avslutad debatt och genomgång av yrkandena:

När den siste talaren sagt sitt säger ordföranden: ”Talarlistan är tom. Är fullmäktige redo att gå till beslut?” Besvaras frågan "Ja" är överläggningen avslutad. Ordförande går igenom de yrkanden som framställts under överläggningen och kontrollerar att de uppfattats korrekt. Genomgången befästes med ett klubbslag och därefter får inget yrkande ändras eller återtas om inte fullmäktige medger det enhälligt.

Proposition - Beslutsgång

Fullmäktige måste ta ställning till varje yrkande och förslag som uppkommit under sammanträdet. Ordföranden lägger därför fram förslag till beslut, dvs ställer proposition på framställda förslag och yrkanden. Ordföranden ska framföra förslaget så att det kan besvaras med antingen ja eller nej.

Ordföranden frågar: - ”Bifaller eller avslår fullmäktige kommunstyrelsens förslag? Bifaller eller avslår fullmäktige Anna Anderssons yrkande?” Mötesdeltagarna ropar därefter ja eller nej beroende på vilket förslag de stödjer. En ledamot kan avstå från att delta i ett beslut. Ledamoten måste dock anmäla detta till ordförande innan beslutet fattas, annars anses ledamoten ha deltagit i beslutet. Ordföranden avgör om nej- eller ja-rösterna överväger och fastställer beslutet med ett klubbslag. Detta förfarande kallas acklamation.

Votering - omröstning

Om en ledamot innan ordföranden hunnit befästa beslutet med ett klubbslag begär omröstning genom att utropa votering ska detta ske. Varje ledamot i fullmäktige har en röst och ledamöterna avger sina röster efter upprop enligt uppropslistan.

Ordförande avger alltid sin röst sist. Ledamöterna har normalt rätt att avstå från att rösta, vilket ordföranden inte kan göra vid lika rösttal då hans utslagsröst är avgörande. Annars bestäms utgången genom enkel majoritet (dvs förslaget vinner om det har mer än 50 % av rösterna). Omröstning sker öppet utom i ärenden som avser val. Omröstningen befästes med ett klubbslag och därefter får ingen röst ändras eller återtas. Sedan sker röstsammanräkning och ordförande meddelar hur röstningen utfallit. Om oenighet uppstår om resultatet av omröstningen ska en ny omröstning ske omedelbart.

Reservationer

En förtroendevald kan reservera sig mot ett beslut, dvs visa att han/hon inte håller med om det som beslutats. En ledamot kan bara reservera sig om hon/han har deltagit i beslutet. Har ledamoten avstått från att delta i beslutet får hon/han inte reservera sig. Ledamoten kan reservera sig utan att kräva att fullmäktige ska fatta ett annat beslut. En ”blank” reservation är utan motivering och oftast muntlig. En motiverad reservation kan vara muntlig men är den lång är det lämpligt att den är skriftlig. En skriftlig reservation ska senast inlämnas innan protokollet justeras. Andra reservationer ska anmälas innan sammanträdet (inte ärendet) avslutas.

Frågor, interpellationer eller motioner

Fråga

Definition:

Ledamöter och tjänstgörande ersättare i fullmäktige kan genom en fråga till ordföranden i kommunstyrelsen, en nämnd eller nämndberedning skaffa sig upplysningar om hur förvaltningen sköts. När en fråga besvaras får endast den frågande och den som svarar delta i debatten.

Innehåll:
Frågan ska ha ett bestämt innehåll och avse ett ämne som hör till fullmäktiges, en nämnds eller en berednings område. Frågan ska beröra ett så begränsat ämne att den kan ges ett kortfattat svar. Den får inte avse ett ärende som rör myndighetsutövning mot någon enskild. Därför beslutar fullmäktige om frågan får ställas.


Formkrav:
Frågan ska vara skriftlig och undertecknad av den som ställer frågan. Svar på frågan behöver inte vara skriftligt. Frågan ska lämnas in till kommunsekretariatet senast två dagar före det sammanträde vid vilket ledamoten avse ställa den.

Interpellation

Definition:

Om frågan kräver en utförligare motivering och ett längre svar ska istället en interpellation ställas. Det innebär att fullmäktigeledamöterna skaffar upplysningar om hur förvaltningen sköts av ordföranden i kommunstyrelsen, en nämnd eller en fullmäktigeberedning. Interpellationen ses som ett kontrollmedel som ledamöterna kan använda sig av för att kontrollera att verksamheten sker på ett riktigt sätt i de olika organen. När en interpellation ställs får alla fullmäktigeledamöter delta i överläggningen.

Innehåll:

En interpellation ska avse ett ämne som hör till fullmäktiges, en nämnds eller fullmäktigeberednings område. Den får inte avse ett ärende som rör myndighetsutövning. Den ska ha ett bestämt innehåll och vara försedd med motivering och bara ställas i angelägenheter av större intresse för kommunen. Fullmäktige beslutar om interpellationen får ställas.

Formkrav:

En interpellation ska vara skriftlig och undertecknad av den som ställer den. Den bör besvaras på det sammanträde som följer efter det att interpellationen ställdes. Svaret på interpellationen ska vara skriftligt och ingår bland övriga handlingar under det sammanträde då den ska besvaras. Interpellationen ska lämnas till kommunsekretariatet senast 14 dagar före det sammanträde ledamoten avser ställa interpellationen.

Motion

Definition:

Genom att väcka en motion kan en fullmäktigeledamot ta initiativet till ett ärende som fullmäktige måste fatta beslut i. En motion ska beredas så att fullmäktige kan fatta beslut inom ett år från det att motionen väckts.

Formkrav:
Motionen ska vara skriftlig och undertecknad av den ledamot som ställer den.Ämnen av olika slag får inte tas upp i samma motion. Motionen ska lämnas till kommunsekretariatet senast en dag före det sammanträde vid vilken ledamoten avser att lämna den.

Avslutning

När ärendelistan är genomgången avslutar ordföranden mötet med ett klubbslag.

Publicerad av: Jonas Fredriksson   
Senast ändrad: 2013-02-20
Kommunen med framåtanda
Åtvidabergs kommun
Adelswärdsgatan 7
Box 206
597 25 Åtvidaberg
Telefon: 0120-830 00
kommun@atvidaberg.se
Fax: 0120-352 29
Org.nr: 21 20 00 - 0415
Org.nr EU: 212000041501
Webbansvarig/informatör: atvid.web@atvidaberg.se