Kulturhistoriska miljöer och objekt

Templet.

Templet

Adelsnäs
Adelsnäs herrgård är ritad av Isak Gustaf Claesson åt Theodor Adelswärd. Herrgården i engelsk stil stod färdig år 1920 och familjen Adelswärd flyttade då in. Den engelska inspirationen ser man genom den oregelbundna planen och det intima sambandet med parken runt omkring. I parken finns ett orangeri från år 1860. Det användes för produktion av exotiska frukter och övervintring av växter. I anslutning till parken finns ett rundtempel med takmålningar av Pehr Hörberg, en av landets mest kända kyrkomålare. Takmålningarna är en allegori över bergshanteringen i Åtvidaberg. Baron Eric Göran Adelswärd lät bygga Templet år 1809 vid Bysjöns södra strand.
Adelsnäs Herrgård.

Adelsnäs Herrgård

Borkhult
Borkhult är en industriell miljö som härstammar från 1700-talet. Kvar finns nu en bruksgata med arbetarbostäder och uthus från slutet av 1800-talet. I närheten av bruksgatan ligger bruksherrgården med en omgivande park. Herrgården uppfördes i början av 1800-talet. Borkhults järnbruk var igång åren 1725-1873. Det fanns även pappersbruk, kvarn, fördämningsanläggningar, såg med mera.  
Borkhult.

Borkhult

Göthult
Vid gården Göthult ligger en 17 meter lång och 7 meter bred oval skeppssättning som är ovanlig i trakten. Den består av 15 resta stenar. Troligen är det en gravplats från vikingatid. På platsen har flera fornfynd gjorts, däribland dolkar, svärd och spjutspets. I närheten finns även runda och kvadratiska stensättningar. Lämningarna ligger på en rullstensås utmed en äldre vägsträckning. I dalen nedanför rinner en å mellan Stora och Lilla Bjän.

Rösten
Röstensgubben som finns intill riksvägen söder om Grebo är en fruktbarhetssymbol. Åldern är inte säkerställd men den skulle kunna vara så gammal som från 500-talet före Kristus. Bottenstenen är rödmålad och på den ligger en mindre vitmålad. Överst finns det svartmålade huvudet. Intill stenen finns en rundel av stenar. Rösten är ett unikt fornminne i Sverige då det är landets enda fallossymbol och mycket sägenomspunnen. Gården vid Rösten är troligen från 1700-talet. Enligt en sägen måste stenarna målas om samtidigt som husen, annars brinner gården ner. Ladugården brann ner år 1920. Var det på grund av Röstensgubben?
 
Salvedal
Salvedal som idag är Yxnerums hembygdsgård är en plats känd för gästgiveri och skjutshåll sedan slutet av 1700-talet men finns omnämnd redan på 1300-talet. Gästgiveri fungerade på den tiden även som kommunikationscentra. Från 1559 finns en källarbod kvar. Den är en av de äldsta kvarvarande profana byggnaderna i Östergötland. Ladugården vid Salvedal uppfördes år 1770. Huvudbyggnaden brann ner 1965.
 
Åtvidabergs tätort
I Åtvidabergs tätort ingår bland annat objekt som Villan, Verksgatan och begreppet trädgårdsstad.

Villan: Vid Bysjöns strand i Åtvidaberg ligger Villan, ritad av arkitekten Isak Gustaf Claesson och uppförd av Theodor Adelswärd på slutet av 1800-talet. Elof Ericsson, Facits grundare, bodde där under många år.
Villan är en q-märkt byggnad. Det innebär att fasaden, med inspiration från samtida engelsk och amerikansk arkitektur, inte får förändras. Runt byggnaden finns en trädgårdsanläggning.

Villan

Villan, Åtvidaberg

Verksgatan: Bostäder och service var under den tidiga industrin viktigt för att locka arbetskraft till industrin. Husen på Verksgatan byggdes 1777 - 1792 av Åtvidabergs Kopparbruk som arbetarbostäder. De ligger kvar på samma plats som då, när Åtvidabergs handelscentrum låg runt omkring Verksgatan vid Gamla Torget. Det största av de totalt tio husen fungerade först som värdshus och blev senare Åtvidabergs första handelsbod. Husen har varit i Facits ägo och senare i Åtvidabergs kommuns. I dagsläget ägs husen av privata ägare.
 
Trädgårdsstaden: Begreppet trädgårdsstad uppstod runt år 1900. En trädgårdsstad är ett samhälle där hela eller största delen av befolkningen är bosatta i småhus med ekonomiträdgårdar. Idén spreds över världen och ingick som ett ideal i Per Olof Hallmans stadsplan från 1905 för Åtvidabergs municipalsamhälle. En ny stadsplan gjordes år 1933. Där bestämdes det att gatorna skulle vara breda, husen skulle läggas i stråk och hus med fler än tre våningar bara fick finnas mellan Stenhusgatan och Stora Torget. Uno Åhrén utarbetade år 1945 en generalplan för Åtvidaberg. Den innehöll alla samhällslivets sektorer och har betydelse än idag i Åtvidaberg, även om den aldrig antogs. Trädgårdsstaden är fortfarande synlig i de centrala delarna av tätorten främst vid Ågatan, Djurgården och Villahagen.
Publicerad av: Helen Stenberg   
Senast ändrad: 2013-11-14
Kommunen med framåtanda
Åtvidabergs kommun
Adelswärdsgatan 7
Box 206
597 25 Åtvidaberg
Telefon: 0120-830 00
kommun@atvidaberg.se
Fax: 0120-352 29
Org.nr: 21 20 00 - 0415
Org.nr EU: 212000041501
Webbansvarig/informatör: atvid.web@atvidaberg.se