Varför 1 till 1?

Sammanfattning

En kommun med framåtanda behöver utbilda eleverna för nutidens och framtidens arbetsmarknad, där datorer och IT är naturliga arbetsredskap. Varje elev i skolår 7-9 på Alléskolan får låna en dator under sin skoltid. På Alléskolan finns ett trådlöst nätverk som eleverna och lärarna kopplar upp sig emot.

Satsningen har följande målsättningar:
 Förbättra elevernas studieresultat och måluppfyllelse
 Utveckla skolans lärmiljö
 Öka elevernas vilja och lust att lära
 Förbättra elevernas och pedagogernas digitala kompetens
 Öka möjligheterna för en likvärdig skola

Bakgrund

En skola med framåtanda måste utbilda eleverna för nutidens och framtidens arbetsmarknad, där datorer och IT är naturliga arbetsredskap. På alla andra platser i samhället är datorn ett naturligt arbetsredskap. Nu finns möjlighet att låta skolan komma ikapp den utvecklingen.

Varje elev i skolår 7-9 på Alléskolan blir sedan 2010 utrustad med en bärbar dator. Det finns skolor i landet som redan gjort en sådan "En-till-En-satsning" (en dator, en elev) med goda resultat.  

Fem motiv för satsningen på "En-till-En"

a) Förbättra elevernas studieresultat och måluppfyllelse
Man har i studier av hittillsvarande "En-till-En-satsningar" konstaterat att elevernas skrivande utvecklas. Skrivprocessen gynnas, d v s förhållningssättet till skriftlig produktion. Eleverna skriver mer och med högre kvalité. Särskilt pojkarna behöver utveckla skrivandet för att nå högre betyg.

Lärare får genom datorerna större möjligheter att individanpassa undervisningen. IT underlättar för elever i behov av särskilt stöd. Elever som har läs- och/eller skrivsvårigheter tjänar mycket på En-till-En. Man kan t ex använda talsyntes som läser upp texten. Det kan vara olika övningsprogram. Antalet elever som kan ges särskilt stöd i form av IT-hjälpmedel kan ökas markant vid en "En-till-En-satsning". Idag kan endast de med störst behov få IT-hjälpmedel och med stora ekonomiska och organisatoriska svårigheter. I en skola med "En-till-En" suddas gränserna ut — alla kan nyttja IT-hjälpmedel i olika delar och i olika utsträckning. Möjligheten ökar att individualisera utan att exkludera eleverna.

b) Utveckla skolans lärmiljö
Med datorer kan undervisningen utgå från dagsaktuell information
(t ex kan geografiundervisningen ske via satellitbilder på "googlemaps" istället för att titta på kopierade kartor).

Utbudet av film och TV-reportage som kan nyttjas i undervisningen ökar markant utan extra kostnad.

Inslagen av ämnesövergripande och tematiska arbetssätt kan öka, liksom arbete i projektform.  Man kan sträva åt ett mer handledande arbetssätt.

I undersökningar från skolor med "En-till-En" har man funnit att det blir ett lugnare klimat i klassrum och allmänna utrymmen samt ett trevligare samarbetsklimat.

Utskrifter och kopiering kan minska avsevärt. Lärarna behöver inte lägga tid på att kopiera upp instruktioner till eleverna. Problem med att eleverna tappar bort lösa papper minskar. Det går enklare att hålla ordning på sina anteckningar och material, inklusive inlämning av elevernas uppgifter.

Kommunikationen mellan lärare och elever förenklas när man även kan kommunicera via datorn.

Elevernas möjligheter att arbeta med skoluppgifter hemma ökar. På olika håll i landet bygger man upp olika online-tjänster där eleverna kvällstid kan få hjälp med t ex matematikläxan av lärare på nätet.

c) Öka elevernas vilja och lust att lära
Skolor med "En till En" upplever att elever finner skolan och lärandet mer lustfyllt. IT i skolan leder till nya arbetssätt. Undervisningen kan bli roligare, lättare och mera variationsrik. Eleverna får även större möjligheter att redovisa sina uppgifter på olika sätt.

d) Förbättra elevernas och pedagogernas digitala kompetens
Det är först när datorn blir personlig som man kan arbeta med IT på ett naturligt sätt i skolans vardag och förbereda eleverna för ett framtida yrkesliv. Skolan har framför allt två stora utmaningar vad det gäller digital kompetens, hos både elever och personal. Den ena handlar om att lära sig hantera det stora informationsflödet, det andra att förhålla sig till det, d v s källkritik.

Digital kompetens är en av åtta nyckelkompetenser för livslångt lärande. Dessa är enligt Europaparlamentets och rådets rekommendation 2006-12-18 följande:

ô€‚ƒ  Kommunikation på modersmålet
ô€‚ƒ  Kommunikation på främmande språk
ô€‚ƒ  Matematiskt kunnande och grundläggande vetenskaplig och teknisk kompetens
ô€‚ƒ  Digital kompetens
ô€‚ƒ  "Lära att lära" (inlärning)
ô€‚ƒ  Social och medborgerlig kompetens
ô€‚ƒ  Initiativförmåga och företagaranda
ô€‚ƒ  Kulturell medvetenhet och kulturella uttrycksformer

"Digital kompetens" innebär säker och kritisk användning av informationssamhällets teknik i arbetslivet, på fritiden och för kommunikation. Den underbyggs av grundläggande IKT-färdigheter, d v s användning av datorer för att hämta fram, bedöma, lagra, producera, redovisa och utbyta information samt för att kommunicera och delta i samarbetsnätverk via internet.

e) Öka möjligheterna för en likvärdig skola
Alla familjer har inte datorer eller uppkoppling hemma. En satsning på "En-till-En" höjer datortätheten i kommunen. Det ger alla oavsett kön och samhällsklass likvärdiga möjligheter att använda IT som ett redskap i lärandet. Redan idag förväntas eleverna göra mycket av sitt skolarbete via datorer; man förbereder utvecklingssamtal, skriver prov, gör utvärderingar, uppsatser, arbeten m m. Det förutsätter att alla elever har tillgång till en dator. För de som inte har Internet-uppkoppling hemma, finns tillgång till det t ex på kommunbiblioteket och på torget i Åtvidaberg.

Publicerad av: Ellen Rudholm   
Senast ändrad: 2016-12-20
Kommunen med framåtanda
Åtvidabergs kommun
Adelswärdsgatan 7
Box 206
597 25 Åtvidaberg
Telefon: 0120-830 00
kommun@atvidaberg.se
Fax: 0120-352 29
Org.nr: 21 20 00 - 0415
Org.nr EU: 212000041501
Webbansvarig/informatör: atvid.web@atvidaberg.se